Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att känna sig begränsad och inte kunna leva upp till förväntningar, att känna osäkerhet inför framtiden, att känna sig missförstådd av andra, att känna behov av stöd och att göra det bästa av en dålig situation. I resultatet framkom det att utmattningen var det som gav störst inverkan på deras dagliga liv. Utmattningen begränsande vardagliga aktiviteter och förmågan att arbeta, och detta resulterade i känslor av skuld och otillräcklighet.

Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Våldet i samhället ökar. Detta våld sprider sig in på våra arbetsplatser så även inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdpersonalen är utbildad i att vårda patienten utifrån omvårdnadsforskning och vetenskapliga medicinska rön. Verbala och fysiska aggressioner kan försvåra omhändertagandet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten och upplevelserna av hot och våld inom somatisk vård.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva som HIV-positiva och/eller AIDS-sjuka. 14 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i åtta kategorier: Att inte kunna förändra sin situation men kunna förändra sig själv, att finna mening med sin sjukdom, att vara stigmatiserad, övergiven och utan värdighet, att framtiden är oviss och den bekymmerslösa tiden i livet går förlorad, att känna skuld till sin sjukdom och livet som ett trauma, att det är viktigt med motivation och stöd, att ha tankar och önskemål om tiden innan döden och dödsögonblicket, att känna den trötta kroppen ge upp påverkar människorna mentalt. Den fördjupade förståelsen om hur människor med HIV och/eller AIDS upplever sin situation tydliggör dessa människors behov av respekt, förståelse samt stöd. Denna kunskap tillsammans med fortsatt forskning kan genom att människors upplevelser åskådliggörs från ett inifrånperspektiv bidra till utveckling inom omvårdnad.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades.

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

Mötet med döden berör någon gång alla som jobbar inom vården och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nära den sjuke. Att arbeta nära döende kan ses som glädjefullt men santidigt hotfullt och skrämmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nära relation och bli en del av familjen, Att känna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smärtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Bakgrund: En förlossningsdepression är en sorts depression som drabbar var åttonde nyförlöst kvinna successivt inom de tre första månaderna till ett år. Kvinnans förlossningsdepression är inte endast ett problem för kvinnan själv utan även för hela familjen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att insjukna i en förlossningsdepression närmaste året efter förlossningen. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundas på två självbiografiska böcker, där kvinnorna berättar om sina upplevelser av sin förlossningsdepression. Resultat: Innehållsanalysen av de två böckerna resulterade i sex kategorier; förtvivlan och rädsla, upplevelsen av att inte kunna älska barnet, skuld, bristande självkänsla, avundsjuka och självmordstankar.

Jonas Karlssons novell Fakturan (2011) har visat sig ha flera beröringspunkter med Franz Kafkas Processen (1924). Uppsatsen visar hur dessa verk behandlar individens skuld i det moderna samhället. Karlssons novell som är skriven ca hundra år efter det att Kafka skrev Processen skildrar likväl en problematik som kanske varit gällande ända sedan marknadsekonomin först började att breda ut sig. Uppsatsen analyserar Kafkas och Karlssons verk ur ett sociologiskt perspektiv, där jag använt mig av Marx och Nietzsche som teoretiker. Bermans Allt som är fast förflyktigas har utgjort stommen ur vilken jag lutat mina påståenden om modernitetens inverkan på människan genom tiderna.

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.