Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today?s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare är syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lärandet. Vi har utgått från en fenomenologisk ansats där empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn på vad erfarenhetshanteringen är och vad det syftar till. När det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen så visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck på att omvandla erfarenheterna till konkreta åtgärder, frånvarande beslutsfattare, skuld och försvarsställning, samverkansproblematik och bristande förståelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Sexuella övergrepp mot barn begås oftast av män. Det finns indikationer på att kvinnors övergrepp på pojkar inte anses lika allvarliga som mäns övergrepp på flickor och att män är mer negativa i sina bedömningar gentemot offer. I syfte att undersöka hur kön på förövare, offer samt undersökningsdeltagare påverkade skuldbedömning administrerades vinjetter som beskrev att samlag förekommit mellan en 12- åring och en 35- åring, där kön på offer och förövare varierades, till 322 högskolestudenter. I linje med tidigare forskning visade resultaten att manliga förövare bedömdes ha signifikant större skuld i övergreppen än kvinnor. Resultatet antas bero på könsstereotyp påverkan och anatomiska könsskillnader.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebär att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut från livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehållsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekräftelse och tröst, Känna skuld för missfallet och rädsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde på tillgången av relevant stöd i upplevelsen, genom att få förståelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta händelsen. Slutsatsen blev att vårdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gällande missfall samt erbjuda hjälp för att bearbeta traumat.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn sombevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningslägetgenomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, blandannat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnaskonflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starkakänslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet..

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning.

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

SammanfattningBakgrund: Förr ansågs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmänt ouppfostrade. Följden blev att föräldrarnas oro ökade och de fick en känsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig på ett acceptabelt sätt. Tidigare forskning visar att det är mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.