Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell.

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet.

Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa utbrändhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhället ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare år har det skett förändringar på arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften på den globala marknaden. I samband med detta har kraven på de anställda skärpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa området. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestående av mening, frihet, ångest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell används som teoretisk utgångspunkt.

Bakgrund:Postpartum depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Syfte: Studien vill undersöka hur en persons uppväxt ser ut; som har vuxit upp med en psykiskt sjuk; och vilket stöd personen har haft eller inte haft. Vilka relationer som har varit viktiga och varför. Frågeställningar: Hur upplevde de relationen med och känslorna inför sina föräldrar? Vilken Vetskap har de haft om sjukdomen och på vilket sätt har det påverkat dem? Har de fått stöd och i så fall varifrån?Med hjälp av halvstrukturerade djupintervjuer med fyra vuxna barn till psykiskt sjuka har detta undersökts. Det konstateras att dessa barn kan känna en egen skuld för förälderns sjukdom, att de får ta ett stort ansvar för sin och familjens situation.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn.

Demenssjukdom är en folksjukdom som kräver vård och omsorg under lång tid för varje individ som drabbas. Det är allmänt känt att anhöriga svarar för mycket stora vård- och omsorgsinsatser för äldre. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars upplevelser i samband med beslutet att flytta en närstående med demenssjukdom till ett äldreboende. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier varav två med subkategorier.

Individer tenderar att skapa falska minnen genom att göra olika minnesfel. Vittnesmål kan väga tungt i rättegångar och ibland vara avgörande för friande eller fällande dom. Syftet med studien var att undersöka falska minnen i form av ett minnesfel, bakåtriktat kausalt slutsatsfel, för att se om individer som bevittnat en effekt (en väska borta) tror sig ha sett orsaken (någon som stjäl väskan) till händelsen. Totalt 60 deltagare blev indelade i fyra betingelser, samtliga fick se en stimulifilm. En vecka senare fick deltagarna utföra minnestester; fri- och stödd återgivning, igenkänning av stöldbild, skattning av mannens skuld samt villighet att vittna. Det förekom bakåtriktade kausala slutsatsfel, deltagare som inte bevittnat orsaken nämnde den i fria- och stödda återgivningen.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

I dagens Sverige är det ovanligt att möta döden på nära håll. Många nyutexaminerade sjuksköterskor saknar erfarenhet av att möta döden och döende. För att kunna ge en god professionell omvårdnad är det viktigt att ha bearbetat sina tankar och känslor inför döden. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka känslor sjuksköterskan upplever vid mötet med döende patienter, om det finns några skillnader mellan förväntade och oväntade dödsfall samt vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda för att hantera de känslor som uppstår i samband med dödsfallen. Resultatet delades in i åtta kategorier av negativa och positiva känslor.

IntroduktionKvinnor som bär på hemofilianlaget har inte tidigare uppmärksammats i någon större grad avsjukvården. När kvinnan har fött ett barn med hemofili har hon tät kontakt medKoagulationscentrum och är själv djupt involverad i barnets behandling. Då det finns mycket begränsat med kvalitativa studier om den anlagsbärande kvinnans situation är det av betydelseatt sådan forskning genomförs. När större förståelse för kvinnans erfarenheter och hennes livssituation uppnåtts finns möjlighet att kvalitetssäkra vården till de anlagsbärande kvinnorna. Utifrån resultatet som kan komma fram av studien hoppas författaren att det skallfinnas underlag för att i framtiden strukturera upp patientundervisning, bemötande och stödtill de anlagsbärande kvinnorna.