Introduktion: I det hÀlsofrÀmjande arbetet, som Àr en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, Àr rÄdgivning en grundlÀggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i sitt hÀlsofrÀmjande arbete behöver stÀlla frÄgor om levnadsvanor i större utstrÀckning Àn vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skÀl till att inte ta upp dessa frÄgor med en patient. Om frÄgorna inte kÀnns relevanta finns det en risk att de upplevs som krÀnkande, vilket i förlÀngningen skulle kunna leda till skuldbelÀggning och obehag och dÀrigenom skapa ytterligare ohÀlsa. Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaR) Àr enmetod som innebÀr att patienten fÄr ett recept förskrivet pÄ individuellt anpassad fysisk aktivitet.

MÄnga patienter blir hypoterma under den perioperativa vÄrden. Det finns en mÀngd ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvÀrmning med vÀrmetÀcke, varmt pÄ operationssalen, cirkelsystem och anvÀndning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som anvÀnds Àr normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsÀkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare ÄterhÀmtning, fÀrre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan pÄverka mÀnniskors sociala liv. Studien har inriktat sig pÄ arbetslöshet utifrÄn arbetslösa individers eget perspektiv. VÄr forskningsfrÄga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och pÄverkar mÀnniskors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex mÄnader och tvÄ Är. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansÄg att arbete förknippades med deras identitet.

Media Àr viktigt för opinionsbildningen. En korrekt, allsidig, opartisk, saklig och oberoende journalistik som agerar utifrÄn allmÀnhetens intressen och som stÄr fri frÄn statligt inflytande och externa pÄtryckningar Àr en förutsÀttning för ett fungerande demokratiskt samhÀlle. Men nÀr den hÀr makten missbrukas ? nÀr medierna lÄter andra faktorer styra, har egna agendor och tummar pÄ regelverket ? kan konsekvenserna för den enskilde bli stora och förödande. Sverige Àr ett internationellt föredöme nÀr det kommer till att vÀrna om den personliga integriteten dÀr hÀnsyn generellt prioriteras före sanning till skillnad mot i mÄnga andra lÀnder.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgÄr frÄn ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrÄn ett kvinnligt perspektiv, och pekar pÄ att kvinnans och mannens processer skiljer sig Ät.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur moral konstrueras, förstÄs och upprÀtthÄlls av habiliteringspersonal utifrÄn hur personalen tÀnker kring bemötande av de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet. UtifrÄn syftet har jag tre frÄgestÀllningar som studien Àr tÀnkt att besvara, nÀmligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn pÄ de boendes uttryck för kÀrlek, nÀrhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfÀllen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de dÄ?3.

Bakgrund: Sexualitet Àr nÄgot vÀsentligt och komplext hos mÀnniskan. Tidigare forskning visar att ouppfylld lÀngtan efter barn kan innebÀra att sexlivet blir kravfyllt. En arena dÀr det finns möjlighet att diskutera sexuella problem Àr diskussionsforum pÄ Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts pÄ ett diskussionsforum som heter SvÄrt att fÄ barn pÄ www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Enures Àr en sjukdom som skapar mycket skam och skuld bland de barn som lider av den. Enures definieras som en ofrivillig urinavgÄng i en Älder dÄ man kan förvÀnta sig att barnet Àr torrt. Enures Àr vanligt men det rÄder fortfarande oklarheter om orsakerna till sjukdomen samt vilken behandling som ger bÀst resultat. Enures pÄverkar inte bara barnet utan hela dess familj. Samtidigt Àr familjen en viktig faktor i behandlingen och kommunikationen mellan barn, familj och sjuksköterskan spelar en viktig roll. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns och förÀldrars erfarenheter av enures samt att granska de valda artiklarnas beskrivning av den vetenskapliga metoden som anvÀnts vad gÀller datainsamling, undersökningsgrupp, bortfall och kontrollgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie dÀr 17 artiklar identifierades med hjÀlp av en sökning pÄ Pubmed och CINAHL.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonÄringar. Rapporter uttrycker oro över att tonÄringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonÄring finns anhöriga, förÀldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer lÄter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar dÀrför mÄnga gÄnger fokus pÄ sig sjÀlv och sitt eget vÀlbefinnande. Genom livsvÀrldsteorin betonas mÀnniskans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Bakgrund: Missfall Àr en vanlig komplikation i samband med en graviditet. Orsaken till missfall Àr flera och under ett pÄgÄende och hotande missfall finns ingen förhindrande behandling. HÀndelsen Àr ofta fysiskt odramatisk, men kan pÄverka förÀldrarna emotionellt. DÄ det Àr kvinnan som blir fysiskt drabbad och dÀrmed Àr patient, blir kvinnans partner i denna hÀndelse ofta bortglömd. BÄde inom samhÀllet och vÄrden underprioriteras missfall och dÀrmed kan upplevelsen hos förÀldrar förbises. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka förÀldrars upplevelse i samband med ett missfall.Metod: En litteraturöversikt som Àr baserad pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Hot och vÄld Àr vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvÄrd och utgör ett betydande problem bÄde för patienter som vÄrdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vÄrd att hantera situationer med patienter dÀr inslag av hot och direkt vÄld Àr en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krÀvs kunskap och erfarenhet men ocksÄ en förstÄelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvÄrd visar pÄ att förekomst av hot och vÄld kan innebÀra relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar dÀr. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglÀdje som följd.