Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt samhÀllsteoretiskt perspektiv, ge bÄde oss sjÀlva och lÀsaren en ökad förstÄelse för och synliggöra flickor frÄn vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstÄ flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjÀlp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhÀllet. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer stÀlls flickorna i vÄrt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstÄs utifrÄn Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?VÄr studie Àr ett teoretiskt arbete och grundar sig pÄ litteraturstudier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Barn som har upplevt vÄld i hemmet Àr en sÀrskilt utsatt grupp i samhÀllet eftersom enkonsekvens av vÄldet kan göra att barnet fÄr svÄrare att upprÀtta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan Àven hos barnet skapa kÀnslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt vÄld och som aktualiseras hos socialtjÀnsten bedöms utifrÄn enkartlÀggning som socialsekreterare gör utifrÄn barns behov. Studier visar pÄ att barn somupplevt vÄld inte blir lyssnade till eller tagna pÄ allvar i samhÀllet, dÀribland socialtjÀnsten.Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur socialsekreterare förhÄller sig till principen ombarnets bÀsta i socialt utredningsarbete i familjer dÀr det finns en vÄldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser Àven olika faktorer sompÄverkar barns delaktighet.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet gÄr det att se gemensamma nÀmnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som frÀmst ska ligga i vÄrt egenintresse och utan tvÄng. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn pÄ moraliska handlingar.

RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.

Jag har i denna uppsats, med hjÀlp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framstÀllningen av individens förhÄllande till samhÀllet har jag Àven anvÀnt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom mÀnniskors och karaktÀrers handlingar kan bottna i en strÀvan efter rening av en skuld vi bÀr inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jÀmnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tÀnkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag anvÀnt mig av Burkes begrepp ratio, det vill sÀga förhÄllandet mellan dessa tvÄ komponenter i pentaden. Resultatet bestÄr i att Fogelström Àmnar berÀtta historien om de mÀnniskor som skapade grunden för dagens vÀlfÀrdssamhÀlle, vars historia sÀllan belyses. Han beskriver ett förhÄllandevis obarmhÀrtigt samhÀlle, en agent, som tar beslut om sina invÄnares livsvillkor.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgÄngar. Det finns i nulÀget tvÄ olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.AnvÀndningen mellan de tvÄ avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal Àr den mest anvÀnda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansrÀkning vilket sÄledes bidrar till goda vÀrden pÄ deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försÀmrad jÀmförbarhet med de företag som anvÀnder finansiella avtal. IASBhar dÀrför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard dÀr olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansrÀkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt dÄ den innehÄller komplexa redovisningskrav och bidrar till försÀmrade nyckeltal.

Standarden IAS 19, ersÀttningar till antÀllda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika omrÄden, ett av dem Àr ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pensioner. En förmÄnsbestÀmd pensionsplan innebÀr att en anstÀlld vid pensionsavgÄng fÄr en garanterad förmÄn. För att företaget pÄ ett tillförlitligt sÀtt ska redovisa denna framtida skuld, mÄste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. SvÄrigheterna med dessa uppskattningar och vÄrt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet Àr att genom en enkÀtstudie med företag pÄ Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlÀgga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och Àven skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jÀmfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstÄ hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersÀttningar till antÀllda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika omrÄden, ett av dem Àr ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pensioner. En förmÄnsbestÀmd pensionsplan innebÀr att en anstÀlld vid pensionsavgÄng fÄr en garanterad förmÄn. För att företaget pÄ ett tillförlitligt sÀtt ska redovisa denna framtida skuld, mÄste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. SvÄrigheterna med dessa uppskattningar och vÄrt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet Àr att genom en enkÀtstudie med företag pÄ Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlÀgga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och Àven skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jÀmfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstÄ hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄr tids vanligaste sjukdomar och förvÀntas bli den tredje största dödsorsaken i vÀrlden inom tio Är. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen Àr personer som Àr eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden pÄ grund av sjukdomens troliga orsak.Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: Detta Àr en litteraturöversikt som Àr baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna Àr analyserade och kvalitetsgranskade av bÄda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012).

SAMMANFATTNINGBakgrund: HjĂ€rtsvikt Ă€r ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste Ă€r att det uppkommer efter hjĂ€rtinfarkt, hypertoni eller annan hjĂ€rtsjukdom. TillstĂ„ndet karaktĂ€riseras av att hjĂ€rtats pumpfunktion Ă€r nedsatt. Att drabbas av hjĂ€rtsvikt pĂ„verkar patienten genom de symtom som uppstĂ„r. De vanligaste symtomen Ă€r extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande pĂ„verkan pĂ„ det dagliga livet. Även behandlingen med lĂ€kemedel och kost- och vĂ€tskerestriktioner tvingar patienten till att Ă€ndra sin tidigare livsföring, och detta kan begrĂ€nsa patientens liv.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.

Bakgrund: Vid palliativ vÄrd i hemmet förÀndras tillvaron sÄvÀl för den sjuke som för de nÀrstÄende. Den sjuke har ofta svÄrt att Àta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord nÀring. NÀrstÄende kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes nÀringsintag nÀr han eller hon vÄrdas hemma. Adekvat nÀringsintag Àr av betydelse för det fysiska vÀlbefinnandet. Men vad vi Àter pÄverkar ocksÄ livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemÀrkelse.

Suicid Àr idag en av de vanligaste dödsorsakerna för mÀn och kvinnor i Äldrarna 15-44 Är i Sverige. Sedan ett antal Är bedrivs omfattande forskning kring suicidprevention, vilken har bidragit till en minskning av suicid. Efterlevande anhörigas situation har dock hamnat mer i skymundan nÀr det gÀller forskning, och dÄ i synnerhet unga mÀnniskor som förlorat en förÀlder eller ett syskon. DÄ sjÀlvmord Àr ett historiskt tabubelagt Àmne kan stödet frÄn vÀnner bli bristfÀlligt eller helt utebli, dÄ omgivningen ofta har svÄrt att förhÄlla sig till den efterlevande och dennes sorg. SamhÀllets funktion som stödinstans blir hÀr viktig.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter anvÀnder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier Àr framgÄngsrika eller ej i att uppnÄ sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle fÄ fram analysresultat som visade pÄ argumentation som hÀnvisade till ett eget lÄgt etos. Min hypotes var ocksÄ att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinÀrenden pÄ Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stÀmma. Verkligheten var inte sÄ kategorisk och ?genomskinlig? som jag ville tro.

Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.