Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande och stor förändring i livet och det är vanligt att bli nedstämd den första tiden som förälder. Oftast går det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mår fortsatt dåligt en längre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. På grund av känslor som skam och skuld undviker många mödrar att söka vård och därför blir förlossningsdepression ofta oupptäckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet från sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl användes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rädsla, skuld och ökad sårbarhet för att hantera förändringar.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ?kort? föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ?sunkiga? och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap.

Att vänta och föda barn i en redan turbulent tid som tonårstiden kan vara, leder till ytterligare påtagliga förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Omgivningens och den professionella personalens attityder och förhållningssätt har stor betydelse för hur unga kvinnor upplever och hanterar barnafödande. Syftet med denna studie var att undersöka unga mödrars upplevelse av stöd i samband med barnafödande under tonåren. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Nio unga mödrar intervjuades och det transkriberade materialet som utgjordes av intervjuerna tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige utförs mellan 35 000 - 40 000 aborter varje år. Genom abortlagen har kvinnor i Sverige rätt till fri abort fram till och med graviditetsvecka 18. En graviditet pågår normalt i 40 veckor och delas in i tre trimestrar. Om en graviditet avbryts av sig själv kallas det för spontan abort eller missfall. En inducerad abort innebär att kvinnan, via medicinsk eller kirurgisk abort får hjälp att avsluta graviditeten.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig.Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests.

Att bli gravid innebär en ny fas i livet som för de flesta associeras med lycka och förväntan. Det är för många en livsavgörande händelse. Då ett missfall inträffar drabbas kvinnan av sorg och skuld och förhoppningarna övergår i förtvivlan. Ett missfall ses av kvinnan som förlusten av ett väntat barn. Vårt syfte är att beskriva kvinnors upplevelse av spontant missfall samt bemötande och behov av socialt stöd.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.