Det muntliga minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?.

Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestått av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av ICA. Frågeställningarna har handlat om hur människor inom ICA framställs, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat på webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stärka självbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi.

Sverige är ett land som internationellt sett länge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, där just denna beryktade tolerans i nuläget utsatts för ifrågasättande. Anledningen till detta är fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig kränkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev väckande av allmänt åtal enligt den nya tilläggsbestämmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

I detta examensarbete presenterar vi vår kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Fokus i studien är vad verksamma lärare lägger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har använt oss av är observationer på två olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lärare. Resultatet visar att begreppet motivation är diffust och tolkningsbart samt att lärare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lärandesituationer i klassrummet. .

Detta examensarbete handlar om hjärnans utveckling, inlärningen och våra inre inlärningsstilar. Det tar också upp kort om hur man kan utnyttja inlärningsstilar i skolan. Syftet har varit att ta reda på hur vi utvecklas och hur de utvecklingsstrukturer ser ut som vi föds med och utvecklar efterhand. De frågeställningar jag haft under skrivandets gång har varit: Vilka är "de sju olika intelligenserna"? Hur utvecklas hjärnan? Var och när börjar vi lära, och vad är det som ligger till grund för vår inlärning? Hur kan man bearbeta olika inlärningsstilar i skolans högre stadier? Den metod jag använt är en litteraturstudie med litteratur som behandlar inlärningen, hjärnans utveckling, hur vi tänker och lär mm.

Slutsatsen av studien, som baserar sig på 11 vetenskapliga artiklar, blir att AIMS ökar patientsäkerheten samt bidrar till att tillförlitligheten och kvalitetssäkringen av anestesiologisk dokumentation säkras. Denna slutsats baseras på de gemensamma faktorer som framkommit i resultatet av de artikelgranskningar som genomförts inom ramen för studien. De olika faktorerna är: ? tiden som den anestesiansvarige lägger ned på dokumentation ? brist på korrekt och tillförlitlig registrering av vitala parametrar i anestesijournalen ? utslätning av hemodynamiska värden för att uppnå en försköning av anestesijournalens utseende. ? artefakter ? hjälpmedel vid riskanalyser ? mera korrekt och objektiv rapportering av patientens hemodynamiska data ? utbildning..

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning..

I detta konstnärliga kandidatarbete ska jag undersöka bakgrundskörer genom historien i fyra populärmusikaliska genrer. Dessa är countrypop, samtida R&B, Philadelphia soul och disco. Jag har valt att analysera detta för att jag vill ta reda på vilka komponenter och tillvägagångssätt som leder till ett välskrivet och stilenligt arrangemang. Syftet är också att undersöka vilka möjligheter jag har att vara konstnärlig i arrangemangsskrivandet, trots att jag kommer att arbeta inom genrernas ramar..

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

Undersökningens syfte är att utröna vilka hinder elever på högstadiet möter när de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gå tillväga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta även bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgår från elevernas texter och som pågår mellan lärare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig på Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolämnena och i dialogen. Undersökningen utfördes på två högstadieskolor i år 8.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Syftet med följande undersökning är att granska om historielärare på högstadiet kan kontrollera om eleven fördjupat, eller förändrat, sitt historiemedvetande genom skriftliga prov. Om så är fallet kommer det även att undersökas på vilket sätt detta är möjligt. Undersökningen bearbetas genom att teorier från ett antal historiker och författare presenteras. Dessa beskriver och har teorier kring ämnena skriftliga prov, bedömning, historiekunskap och historiemedvetande. Ett viktigt begrepp som hanteras är historiemedvetande. Eleven får genom ett mer fördjupat historiemedvetande perspektiv på tidsdimensionen då ? nu ? sedan, och kan vidareutveckla sin identitet och se sig själv som både skapad och skapare av historien. Arbetet ger en översikt på begreppet historiemedvetande och hur lärare genom skriftliga prov kan utläsa om och på vilket sätt historiemedvetandet fördjupas hos eleven. Undersökningen genomförs dels med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med historielärare på Korsavadsskolan i Simrishamn, och dels genom att teorier och tidigare forskning på området presenteras och diskuteras.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor.