Sökresultat:
1284 Uppsatser om Skriftsprćkliga handlingar - Sida 66 av 86
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som
inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som
röstrÀtt och yttrandefrihet.
Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock
sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna
sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre
leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av
besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa
omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som
hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten. Studiens syfte Àr dÀrför att
undersöka etnisk mÄngfald i den kommunalt finansierade verksamheten
Kulturskolan i Karlskrona kommun.
Given och eder skall varda givet: en studie om ideellt vÀlgörenhetsengagemang
FlodvÄgskatastrofen i Sydostasien, den 26 december 2004, vÀckte vÄrt intresse till att studera varför mÀnniskor Àgnar sig Ät vÀlgörenhet i olika former. VÀlviljan och hjÀlpsamheten efter hÀndelsen har varit stor och svenska folket har skÀnkt mycket pengar och annat till hjÀlporganisationer. Syftet med uppsatsen var att studera faktorer som pÄverkar mÀnniskors motiv till att Àgna sig Ät ideell vÀlgörenhet i nÄgon form. VÀlgörenhetsengagemang och gÄvoutbyten Àr sociala fenomen som vi valt att tolka utifrÄn Webers idealtyper för socialt handlande: vÀrderationellt respektive mÄlrationellt handlande. Den teoretiska referensramen har utgjorts av Jordansson beskrivning av vÀrderationellt vÀlgörenhetsarbetet i 1800-talets Sverige samt det mÄlrationella handlandet genom Mauss teori om gÄvoutbytet.
Bara en slÀt yta av skinn? FramstÀllning av kön i John Ajvide Lindqvists roman och Jakob Hultcrantz Hanssons adaption LÄt den rÀtte komma in
Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.
V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige
Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens
h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella
och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att
utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga
effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas
redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen.
Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom
h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.
Ger man sig in i leken, fÄr man leken tÄla- eller? : En kvalitativ intervjustudie med poliser om vÄld och hot i arbetslivet
VÄld i arbetslivet har de senaste tio-femton Ären uppmÀrksammats inom den kriminologiska forskningen. Tidigare sÄgs ÀmnesomrÄdet som tÀmligen ointressant ur forskningssynpunkt, frÀmst eftersom vÄld i arbetslivet skiljer sig frÄn det traditionella ?gatuvÄldet?. I tidigare studier har man intervjuat vÄrdpersonal och restaurangpersonal dÀr resultaten tyder pÄ att personalen blir utsatt för vÄld, men att vÄldet ses som en del av arbetet.Denna studie bestÄr av kvalitativa intervjuer med fem poliser om deras upplevelser av vÄld och hot i arbetslivet. Studiens syfte Àr att undersöka vad poliserna sjÀlva upplever som vÄld och hot samt om de anser att de mÄste tÄla en viss typ av vÄld eller hot i tjÀnsten.
Konflikthantering pÄ förskolan
Konflikter Àr en vanlig förekommande företeelse pÄ förskolan dÄ barn med olika bakgrunder och skilda uppvÀxtvillkor möts och ska samspela med varandra. MÄnga tillfÀllen ges för barn pÄ förskolan att jÀmföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter
kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras pÄ missuppfattningar. Uppkomst av konflikter pÄ förskolan Àr dÀrför inget mÀrkligt dÄ det stÀlls krav pÄ barnen att kunna vistas i en grupp och sÀtta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet.
Intresset med vÄr studie ligger i att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrÄn för att hantera eller förebygga konflikter pÄ förskolan. Forskningen inom detta fÀlt har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi
har fördjupat oss i för vÄr studie.
En Modell för Balansen mellan PatientsÀkerhet och Principerna: Behörighet, Integritet och TillgÀnglighet
Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga de principer och andra faktorer som ska vara grunden för anvÀndning, integration och management av patientjournalsystem. Enligt vÄr uppfattning har vi kommit nÀrmare mÄlet genom att belysa följande frÄga:Vilka Àr de kritiska faktorer som bör beaktas för att sÀkra patientsÀkerhet och samtidigt respektera, CIA modellen, dvs. tillgÀnglighet, integritet, och behörighet?Studien har resulterat i följande relevanta och pÄ mÄnga sÀtt intressanta aspekter sÄ som: FörhÄllandet mellan patientsÀkerhet och informationsbehörighet. Behörighetskraven innebÀr att personal inom sjukvÄrd har rÀtt att ta del av kÀnslig information för att kunna ge rÀtt vÄrd.
Samverkan vid partneringprojekt: effektivare hantering av riktkostnadsÀndringar
AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid
pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och
kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med
fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av
ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse
buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska
utvecklingen inom byggsektorn stannar av.
Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett
byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör,
installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk
redovisning.
Samverkan vid partneringprojekt: effektivare hantering av
riktkostnadsÀndringar
AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.
Unga mÀns levda erfarenheter av att ha blivit utsatta för gatuvÄld
Forskning om brottsoffer Àr i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik frÄn Brottsförebyggande RÄdet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av vÄldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av mÀn. De vÄldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt pÄ akutmottagningarna. Sjuksköterskan stÄr i en maktposition till patienten och denna makt ska anvÀndas pÄ ett för patienten positivt sÀtt.
Misslyckade elever eller skolans misslyckande? IM-elevers syn pÄ sin grundskoletid, sitt lÀrande och sig sjÀlva som lÀrande individer
Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva och tolka hur elever pÄ ett introdukt-ionsprogram ser pÄ sitt eget lÀrande och pÄ sig sjÀlva som lÀrande individer relaterat till tidi-gare skolerfarenheter. Studien Àr kvalitativ och har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. LivsvÀrlden Àr den vÀrld vi Àr involverade och lever i. VÄra livsvÀrldar görs synlig genom vÄra handlingar och berÀttelser. LivsvÀrlden uppstÄr i mötet med omvÀrlden och detta sker alltid i en bestÀmd kulturell och social kontext, i vilken mÀnniskan bÀr med sig sina tidigare erfarenheter, sina horisonter, vilka ger de ramar och begrÀnsningar för hur vi uppfattar och erfar nya fenomen.
Digitala testamenten : Behöver formkraven för upprÀttande av testamente moderniseras?
Genom ett testamente kan en person se till sÄ att han fÄr sin yttersta vilja fram efter hans bortgÄng. Vid upprÀttande av testamente mÄste dock en testator ta hÀnsyn till de formkrav som gÀller för handlingen, vilka Àr kraven pÄ skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestÄ av en fysisk del, sÄ som att testamentet ska upprÀttas pÄ papper, testatorn ska egenhÀndigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk nÀrvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvÀnligt samhÀlle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprÀtta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla gÀllande rÀtt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istÀllet att utgÄ ifrÄn syftena bakom formkraven.Bakom kravet pÄ skriftlighet ligger frÀmst bevis- och Àkthetsfunktionen som syftar till att sÀkerstÀlla ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehÄll.
Suicidala patienter - vad pÄverkar sjuksköterskans attityd?
Bakgrund: Patienten skall enligt personcentrerad vÄrd ses som en egen unik individ med individuella behov, vÀrderingar och förvÀntningar. Sjuksköterskor ska enligt lag och föreskrifter bemöta alla patienter med samma respekt för integritet och vÀrdighet. Enligt Socialstyrelsen Àr det ett krav att patienters integritet och vÀrdighet respekteras och att de oavsett Älder, kön, funktionshinder, utbildning, social stÀllning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell lÀggning ska visas omtanke och respekt. Negativa attityder hos sjuksköterskor kan pÄverka vÄrden och göra mötet sÀmre Àn nödvÀndigt. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar sjuksköterskans attityd i mötet med suicidala patienter.
Ambulanssjuksköterskorns upplevelser kring uppdrag som innefattar Barn-HLR prehospitalt
Att vÀxa upp i en miljö dÀr tvÄ eller flera sprÄk talas blir allt vanligare. Dock finns det begrÀnsade kunskaper om hur sprÄket hos flersprÄkiga barn med misstÀnkt sprÄkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmÄgan hos en grupp flersprÄkiga barn i Sverige med typisk sprÄkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 Är som talade svenska och engelska fick berÀtta sagor till tvÄ bildserier samt besvara ett antal förstÄelsefrÄgor om bilderna.
Före detta kriminella - Vilka möjligheter och hinder upplever de pÄ vÀg bort frÄn kriminalitet?
Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.