Sök:

Sökresultat:

1284 Uppsatser om Skriftsprćkliga handlingar - Sida 54 av 86

FörskolelÀrares kontakt med hemmet : Att beskriva barns vardag pÄ förskolan

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

Att leda processer i spÀnningsfÀlt : en studie av projektledaruppgiften vid en utvecklingsavdelning

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? FrÄgan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spÀnningsfÀlt.Syftet Àr att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflÀtade syfte Àr att finna en metod för att utreda en process, ett tillvÀgagÄngssÀtt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lÀrandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förÀndringsagentgrupper och i förÀndringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spÀnningsfÀlt handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pÄgÄr i en sjÀlvfinansierande verksamhet, som Àr beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och Äterskapa spÀnningsfÀltet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fÄnga uppdrag för att finansiera verksamheten.

NÀr sitt bÀsta inte Àr bra nog : En essÀ om att stÄ mellan kollegor och chef pÄ förskolan

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

PÅVERKAN I DET DAGLIGA LIVET EFTER STROKE

Stroke Ă€r tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas Ă€r de flesta Ă€ldre personer men 20 %, dvs. 6000 Ă€r personer i yngre Ă„lder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att Ă„tervĂ€nda tillbaka till.

Anhörigas upplevelser av missbruk: Hur förÀldrars upplevelser av missbrukssituationen pÄverkar deras vardagsliv

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av missbrukssituationen har pÄverkat vardagslivet för förÀldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har pÄverkat deras vardagliga liv socialt och kÀnslomÀssigt, samt vilket stöd de anhöriga har fÄtt frÄn myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har Àven syftat till att ta reda pÄ vilka förÀndringar förÀldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gÀller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angÄende stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga Àr ett begrÀnsat omrÄde.

Emotionell kommunikation i gymnasiesÀrskolan : En studie av emotiva uttrycksresurser i samtal mellan elever med alternativ och komplettterande kommunikation och lÀrare

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Förtroende : en definitionsfrÄga -FörutsÀttningar för och definition av kundens förtroende i relationen till ett rekryteringsföretag-

Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för mÄnga företags framtid. Samtidigt vÀljer företag i allt större utstrÀckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gÄ ihop mÄste kunden kÀnna nÄgon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita pÄ att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lÀmplig medarbetare. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka hur förtroende, som en kund kÀnner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser Àven att identifiera vad det Àr som skapar förutsÀttningar för kundens förtroende.

Profilering - ett vÀgval och vÀgen framÄt : en uppsats om hur sociala och organisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, frÄn och med hösten 2006, antalet studerande frÄn cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende pÄ att 40 studerande inte Àr tillrÀckligt mÄngaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagslÀget finns det nio profileringar att vÀljamellan: - sÀkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer pÄverkar officerens val av profilering.

Kalkylmodell för berÀkning av anbud inom regionnÀt

Detta examensarbete Ă€r ett förarbete till en utveckling av en kalkylmodell för regionnĂ€t. Syftet var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar ett projekts utfall samt att ge förslag pĂ„ hur Linjemontage kan utveckla sin organisation och ett förslag pĂ„ en ny tidrapport har framtagits, för att fĂ„ en klarare bild av hur stor del av projektets olika delmoment verkligen tog, i förhĂ„llande till uppskattad tid.De faktorer som anses vara pĂ„verkande vid ett projekts utfall Ă€r markĂ€gare, som kan vara svĂ„ra att komma i kontakt med, och svĂ„ra att nĂ„ en gemensam lösning med. Även avbrottstider planerade enligt förprojekteringen vilka inte accepteras av elnĂ€tsĂ€garen. Material som blir fellevererat och förseningar av leveranser. Fel i handlingar till exempel bygghandlingar och felaktig design av konstruktörer.

Inköpsprocessen vid investeringar : En fallstudie vid ett stort svenskt industriföretag

Syftet med denna uppsats Àr att göra en komparativ analys av diskurserna kring de sÄ kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgÄr frÄn sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjÀrt skeende utan Àven söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förstÄelsen och beskrivningarna i denna studie utgÄr frÄn Michel Foucaults syn pÄ relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhÀllsstyrningen.

Entreprenöriellt lÀrande i moderna sprÄk : - möjligheter och hinder

Den nya lÀroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lÀrare i den svenska skolan att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsomrÄdet ska entreprenörskap löpa som en röd trÄd genom hela skolan. Medan en del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv sÄ finns det dock i dagslÀget relativt fÄ undersökningar angÄende grundskolan och lÀrarnas perspektiv. FörutsÀttningarna för införandet av entreprenöriellt lÀrande Àr oklara. En viktig förutsÀttning Àr dock att lÀrarna Àr bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande.

Att bemöta den etniska diskrimineringen ? olika former av hanterings ? och motstÄndsstrategier bland ungdomar som har en eller tvÄ förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

E-handelsföretagens logistiklösning : En kvalitativ studie om e-handelsföretagens logistiklösningar

I denna kandidatuppsats undersöks berÀttelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet Àr att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna i tidningen bidrar till att uppnÄ tidningens publicistiska mÄlsÀttning. I det ingÄr det underordnade syftet att undersöka om och i sÄdana fall hur berÀttelserna bidrar till att skapa identifikation hos lÀsarna. Materialet bestÄr av sex stycken berÀttelser som Àr tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berÀttelser handlar om hemlösa mÀnniskor som sjÀlva Àr försÀljare av tidningen. Uppsatsen bygger pÄ teorier om vad en berÀttelse Àr, berÀttelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

FelinlÀrt beteende eller omedvetna motiv - en diskursanalytisk litteraturstudie kring spelberoende utifrÄn kognitiv beteendeterapi(KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Den osynlige patienten ? en begreppsanalys av begreppet patient

NÀr man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vÄrdvetenskapen benÀmns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vÄrdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och vÀrderingar som inte alltid syns och som pÄverkar relationen mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande. Begreppsanalys Àr ett sÀtt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att anvÀnda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebÀr att man definierar de avgrÀnsande attributen och skiljer dem ifrÄn de ovidkommande attributen.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->