Sökresultat:
1284 Uppsatser om Skriftsprćkliga handlingar - Sida 39 av 86
Att vara arbetstagare och medlem pÄ sociala medier ? problematiken med att befinna sig i en grÄzon.
Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.
Stalkning, Ett gammalt fenomen, ett nytt brott?
Stalkning Àr paradoxalt nog bÄde ett gammalt och ett nytt fenomen i vÄrt samhÀlle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihÀrdiga försök till att pÄverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker Àr dock av mindre intresse. Stalkning har frÀmst blivit uppmÀrksammat i media och hos allmÀnheten genom alla de kÀndisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.
?E-lÀrande? som pedagogiskt arbetssÀtt? : En intervjustudie om lÀrares syn pÄ arbetsformer för entreprenöriellt lÀrande.
LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.
Rött eller Vitt? : En studie av konsumenters upplevelser kring köp av vin
Intresset för och konsumtionen av vin har ökat markant i Sverige under de senaste Ären. Vinproducenter och vindistrubutörer upplever dock svÄrigheter med att differentiera sig bland andra vinmÀrken och skapa kundlojalitet. Att förstÄ vinkonsumenters köpbeteende Àr av vikt för marknadsföring av vin och dÀrför av intresse att studera. Syftet med uppsatsen Àr att kvalitativt undersöka vinkonsumenters upplevelser och erfarenheter vid köp av vin. Detta för att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Àr centrala i valet av vin.
Jugoslavien : - En gÄng i tiden fanns det ett brödrask
Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ăkad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.
Visuell yttranderÀtt i grundskolan
Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder. Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.
Diskriminering satt i system? : En kvalitativ undersökning av invandares upplevelser frÄn Sfi
ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.
Utveckling av fastigheten Hydro : Framtagning av förslagshandlingar
Sölvesborg Àr en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nÀra havet. Sölvesborgs kommun har som mÄl att öka invÄnarantalet frÄn 16 000 till 20 000 fram till Är 2020. Kommunen Àger fastigheten Hydro vilken Àr centralt belÀgen i Sölvesborg i anslutning till tÄgstationen. Idag anvÀnds fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tÄgstationen och förlÀnger centrumstrÄket. Detta examensarbete leder till fÀrdiga förslagshandlingar för fastigheten.
Varför sÄ mÄnga namn pÄ röstregister? : En intervjustudie om hur sÄngpedagoger hanterar begreppet röstregister i sin undervisning?
Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna anvÀnder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag fÄ en bild av hur terminologin pÄverkar undervisningen nÀr samma register förklaras pÄ olika sÀtt. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer utförlig bild av sÄngpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sÄngpedagoger i olika genrer för att se om det finns nÄgon skillnad i val av begrepp utifrÄn vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstÄ informanterna pÄ ett djupare sÀtt har jag anvÀnt mig av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.
Styrning inom Franchising
Bakgrund: Franchisekedjors framgÄng Àr beroende av att affÀrsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare pÄ mÄnga sÀtt blir styrda och begrÀnsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundlÀggande ramarna, fÄ ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central frÄga för franchisegivare Àr sÄledes hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hÄlla sig.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad franchisegivare Àmnar uppnÄ genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstÄ.Genomförande: Studien bygger pÄ en litteraturstudie av texter som pÄ olika sÀtt relaterar till franchising.Resultat: Franchisegivare strÀvar mot att fÄ franchisetagare att fokusera pÄ enhetlighet, en tillfredstÀllande kvalitet och hög omsÀttning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka bÄde begrÀnsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som Àr önskvÀrda. Personalstyrning, i form av rekrytering Àr ett mycket viktigt styrverktyg dÄ det Àr av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rÀtta attityderna.
VÄrdprogram för kulturhistoriska byggnader : En studie
Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsÀgare och förvaltare. Dessa system Àr idag oftast pappersbaserade, oftast en pÀrm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lÀttillgÀngliga. Denna rapport, som Àr resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vÄrdprogram Àr, hur det upprÀttas och vad det bör innehÄlla. Dessutom pÄvisas i rapporten hur man kan anvÀnda moderna IT-verktyg för att förenkla framstÀllningen och redovisningen av vÄrdprogram.
Att leva som Robin Hood? : En hermeneutisk studie om vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle
Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle. Den teoretiska delen i studien har bestÄtt av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestÄtt av fem intervjuer med tvÄ kvinnor och tre mÀn som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgÄngspunkten har varit att tolka materialet utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i tre olika nivÄer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebÀr att vara sopdykare i postmoderniteten Àr: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tÀnk globalt ? agera lokalt, den gode strÄtrövaren och gammaldags moral.
NÀr mat blir sopor, och nÀr den inte blir det : En studie om matsvinn ur ett miljö ?och individperspektiv
Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per Är och sannolikt Àr det pÄ hushÄllsnivÄ som de största mÀngderna matsvinn uppstÄr . En fÀrsk undersökning visar att det Ärligen slÀngs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebÀr stora och onödiga belastningar pÄ miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar ocksÄ belastningen pÄ miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushÄll samt identifiera hinder och förutsÀttningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger pÄ sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slÀnga mat och slÀnger relativt lite.
Varför blir det ibland sÄ fel i mötet med personer med demens? - En litteraturstudie
Bakgrund: NÀr en person drabbas av svÄr demens innebÀr det problem med
varseblivning, aktivitet, minne, tÀnkande och kommunikation. Det Àr vanligt att
betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de
upplever vÄrdlidande. Agitation Àr en övergripande term som ofta anvÀnds som
benÀmning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och
skrik. Agiterat beteende kan uppstÄ pÄ grund av vÄrdpersonalens beteende. Detta
kan vara till exempel prealistiska förvÀntningar och krav, maktkamper, inte
avpassande och motsÀgande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner,
okunskap om vÄrdtagarens behov och utmattning hos vÄrdpersonal.
Manlig styrka och kvinnlig avvikelse? : Fokusgruppsintervjuer med universitets- och högskolestudenter om deras förestÀllningar om offer och gÀrningspersoner i nÀra relationer
Denna uppsats bygger pÄ tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades Ätta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsomrÄdet. UtgÄngspunkten Àr att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och Äsikter kring vÄld i heterosexuella nÀra relationer som framstÀlls av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar förestÀllningar om mÀn och kvinnor som offer och gÀrningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Detta innebÀr att jag ser pÄ kunskap som nÄgot som skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och dÀr fokusgrupperna fÄr anses representera en nÄgorlunda verklighetsbaserad sÄdan.