Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande.

Margarin och smör är två kontroversiella livsmedel som stöts och blöts i diskussioner emellan människor, bl.a. i olika forum på internet. Ur näringssynpunkt skiljer sig produkterna åt, och generellt sett har smör en högre andel av mättat fett i jämförelse med margarin. Margarin är delvis baserade på vegetabiliska fetter och berikade med A-och D- vitamin, vilket är mer i linje med gällande näringsrekommendationer. Däremot har smör aromämnen som är unika för själva produkten som kan bidra till konsumenternas positiva smakupplevelse.Denna undersökning är ett samarbete med Unilever och varumärket Milda Margarin, för att ta reda på om olika matfetter i en chokladsockerkaka påverkar konsumenters gillande.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i japanska. Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen.

Undersökningen som ligger till grund för detta examensarbete syftar till att ta reda på hur högstadieelever tolkar och värderar lyrik. Elever har fått läsa olika dikter och sedan skriva ner sina intryck. Skrivövningen syftar till att undersöka vad högstadieelever lägger märke till när de läser dikter och hur de kommenterar iakttagelserna. Ett av målen har varit att få klarhet i om elever förmår uppfatta dikters stil, stämning och symbolik. Undersökningen har också velat ta reda på vilka sorters dikter som högstadieelever föredrar.

Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ?Luft och flyg? på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga.

Abstract Hansen, Caisa och Wohlert Karolina (2012). Barns kommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete kommer att handla om kommunikationen ur ett genusperspektiv i en grupp av 4- och 5-åringar i den fria leken. Frågeställningar som besvarades är följande: Hur kommunicerar pojkar med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor med varandra under den fria leken? Hur kommunicerar flickor och pojkar med varandra i blandad grupp under den fria leken? I tidigare forskning beskriver vi hur ett barn tidigt lär sig vilket kön de tillhör och hur barn tidigt har en tendens att välja lekkamrater av samma kön.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses.Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär.

Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt ? muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svårt skuldsatta personer att inom en femårsperiod bli skuldfria. I denna uppsats är avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krävs för att erhålla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gäldenärens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att få en aktuell syn på skuldsaneringslagen och dess tillämpning har några samtal gjorts i närområdet. Samtalen gjordes utifrån en samtalsguide och avsikten med samtalen var att få olika yrkesgruppers syn på tillämpningen av skuldsaneringslagen.Tanken bakom lagen när den kom var att den skulle användas strikt och det skulle vara svårt att uppnå skuldsanering.

Sambandsexponeringar innebär att två produkter, en basprodukt och en komplementprodukt, exponeras intill varandra, där tanken är att ett intresse ska väckas för komplementprodukten och därmed skapa merförsäljning. I den här studien kommer endast komplementprodukten att undersökas för att se hur exponeringen påverkar försäljningen. För att exponeringen ska fungera krävs det att produkterna har ett naturligt samband och antingen köps vid samma tillfälle eller används tillsammans. I dagens samhälle trivs konsumenterna med att bli inspirerade till köp och ser gärna att butiker har en lösningsorienterad exponering. Tidigare forskning tyder på att en välkomponerad sambandsexponering kan öka försäljningen med 500-800 procent.Syftet med studien är att undersöka hur sambandsexponeringar kan påverka butikers försäljning, men även bidra med värdefull kunskap om ämnet för både blivande och nuvarande butikschefer.

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

Denna studie syftar till att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar av den egna politiska ståndpunktens eventuella inverkan på objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar även till att ta reda på hur samhällskunskapslärare arbetar för att upprätthålla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frågeställningar; hur uppfattar samhällskunskapslärare sin egen politiska ståndpunkts inverkan på objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhällskunskapslärare för att upprätthålla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrån en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frågeformulär uttrycker uppfattningar av samhällskunskapsämnets möjliga objektivitet. Lärarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Syftet med denna studie var att få en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmåga respektive oförmåga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frågade 31 elever från två klasser i årskurs nio vad de anser främjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkät som bestod av fem öppna frågor. Eleverna svarade skriftligt på ett separat blad och beskrev situationer då de kunde koncentrera sig respektive hade svårt att koncentrera sig på sina skoluppgifter. Enkäten kompletterades med intervjuer med fyra elever från en av klasserna.