Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

AbstraktSyftet med undersökningen var att ta reda på hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjälp av intervjuer, både muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes på två förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning.

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram beräkningsschabloner eller beräkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 järnvägsförrättningar hos Banverket Väst. Ur detta material har hämtats cirka 100 anläggningsförrättningar där mer än sextio förrättningar innehåller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehåller uppgifter om andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk beräkningsschablon har tagits fram.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessa årskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper..

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Detta kandidatarbete utgår ifrån två stycken frågeställningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara på dess frågeställningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling är en direkt inspiration ifrån utvalda kapitel från Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera.Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för marinens taktiska chefer.