Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Den här uppsatsen fokuserar på att uppmärksamma, beskriva och förstå om och hur sångundervisning bidrar till att stärka gymnasieelevens självkänsla. Det praktiska arbetet i denna studie utformades till ett projekt: Vocal Devotion Project. 22st ungdomar, från en kommun i norra Sverige, som aldrig tidigare arbetat med sång fick chansen att vara med om sånglektioner, gemensamma träffar samt en slutkonsert tillsammans med professionella musiker. Arbetet i denna studie är baserat på en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer, såväl skriftliga som muntliga. Projektet visade sig stärka självkänslan.

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kärnkompetens: försäljning. Företaget som har en global strategi förutsätter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag använda sig av olika verktyg.

Många faktorer och kunskaper förutom de direkta matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte?För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält..

I den kommun vi arbetar pågår ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vår skola påbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar på arbetet med på arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). Vårt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i två grupper på en 6-9 i Norrbotten, en i skolår 7 och en i skolår 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Lärare vill bli stöttade och seddaTjugo lärares tankar om skolledarskapSharon Elhanati Berlin Studien tar avspark i den komplexa vardagsverklighet skolledare och lärare verkar i och avser att belysa vilka aspekter av skolledarskapet som ges betydelse när lärare beskriver sina förutsättningar för att uppleva meningsfullhet i arbetet.  Det empiriska underlaget utgörs av skriftliga berättelser samt intervjuer. Totalt medverkade 20 lärare. Studien är upplagd som en tematisk analys med en kvalitativ ansats. Analysen av lärarnas berättelser resulterade i ett antal skolledarskapsaspekter med betydelse för lärarna. Dessa aspekter kodades i fem teman som gavs betydelse: (1) att känna stöd, (2) att känna sig sedd, (3) att känna förtroende, (4) betydelsen av struktur samt (5) kompetens hos ledaren.

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010).

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i ämnet svenska på film- och ledarskaps-programmen på gymnasiet i norra Sverige. Syftet är att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men även försöka finna mönster och jämföra åsikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det är en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod används ett flertal klassrumsobservationer, en lärar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkäter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterära undervisningen ger positiva effekter. I vår undersökning framgår elevernas framsteg enligt läraren och eleverna genom färre ordföljdsfel, bättre stavning och meningsbyggnad och detta bekräftar både eleverna och läraren i resultatavsnittet.

Hemagglutinin är ett transmembranprotein som finns i membranet hos influensaviruset. Detta protein avgör virusets infektiösa förmåga. För att förstå influensaviruset bättre och kunna hitta nya detektionsmetoder för aktiva influensavirus krävs en första framrening av proteinet. Målet med denna studie är därför att överlämna ett protokoll till beställaren med fullständig process på hur hemagglutinin kan renas fram från aktiva virus.Resultatet har erhållits genom en omfattande litteraturstudie där information har samlats från skriftliga och elektroniska källor, samt via intervjuer med sakkunniga forskare.Processen att rena fram hemagglutinin börjar med kultivering av virus i cellinjen MDCK följt av virusisolering med hjälp av centrifugering. Virusmembranet löses sedan upp och det membranbundna hemagglutininet solubiliseras.