Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om vilka faktorer som ingÄr i god handledning under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Data samlades in via nio intervjuer och tre skriftliga svar, med hjÀlp av en intervjuguide, frÄn sjuksköterskestudenter i termin 6 pÄ sjuksköterskeprogrammet i Uppsala. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. TvÄ teman utkristalliserades frÄn analysen; studentens lÀrande och handledningens innehÄll. Studentens lÀrande innefattar tre kategorier; kommunikation, organisation och förhÄllningssÀtt och handledningens innehÄll fyra kategorier; kommunikation, organisation, förhÄllningssÀtt och arbetsklimat.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lÀrare i grundskolans tidigare Är har om elevers lÀrstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nÄ fram till alla elevers lÀrstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien anvÀndes en kvalitativ ansats och jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lÀrare i Är 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade pÄ lÀrarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nÄ fram till elevernas olika sÀtt att lÀra pÄ. LÀrarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska fÄ arbeta pÄ olika sÀtt eftersom alla elever tycker att olika saker Àr roliga.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Alla delar i Ulrich och Brockbanks modell för HR- medarbetares roller ingÄr i relativt stor utstrÀckning i personalvetarens yrkesroll. Vanligast Àr rollen som strategisk partner och rollen som funktionsexpert. Att en stor del av respondenterna innehar majoriteten av Ulrich och Brockbanks roller visar Àven att yrkesrollen för en stor del av respondenterna Àr komplex. NÀr det gÀller det strategiska personalarbetets betydelse för yrkesrollen tenderar personalchefer att inneha en strategisk position, sett som del i ledningsgrupp. Strategiska arbetsuppgifter och roller har en stor del i yrkesrollen för samtliga personalvetare.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet drama. Fokus ligger pÄ elevernas Äsikter gÀllande drama som en alternativ undervisningsmetod i sprÄkundervisningen. Samtidigt har jag tittat nÀrmare pÄ hur drama inverkar pÄ deras skriftliga produktion (fri skrivning), dÀr ord, fraser och grammatik ingÄr. Jag har undersökt en grupp elever som gÄr sista Äret pÄ samhÀllsprogrammet inriktning sprÄk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har lÀst berÀttelsen om Pinocchio pÄ italienska), enkÀter, för-och eftermÀtning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjÀs om Pinocchio pÄ italienska.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars lÀsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att lÀsa samt vilka attityder de har till lÀsning. Bakgrunden till denna studie Àr författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhÄllande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats Àr strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i Ärskurs Ätta.Resultaten av studien som genomförts visar pÄ att de flesta pojkar har en dÄlig attityd till lÀsning av skönlitteratur.MÄnga föredrar istÀllet digitala medier som TV, film och datorspel. LÀsningen kopplas mÄnga gÄnger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. LÀsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför lÀsning.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe allt kortare vÄrdtiderna inom sjukvÄrden stÀller höga krav pÄ patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstÀmmer med mÀngden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges Àr otillrÀcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har mÄnga fördelar, dÄ den leder till sÄvÀl ökad trygghet som bÀttre förutsÀttningar i det postoperativa förloppet. SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vÄrdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi. DesignStudien var en enkÀtstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter. ResultatResultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade lÀst den skriftliga informationen de fick. De hade ocksÄ uppfattat att informationen var lÀttillgÀnglig.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplÀgg för förstaÄrselever som genomförts pÄ försök under lÀsÄret 2007-2008 pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Det nya upplÀgget syftar till att utveckla APU:n, stÀrka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att kÀnna efter om de valt ?rÀtt? program. De metoder jag anvÀnt mig av har varit kvalitativa och bestÄtt av att intervjua handledarna och att lÄta eleverna göra skriftliga utvÀrderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvÀrderingar har jag kommit fram till att handledartrÀffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av bÄde handledare och elever. Eleverna ansÄg att det skapade en trygghet att fÄ trÀffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes pÄ APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillrÀcklig information pÄ trÀffen och kÀnde sig förberedda att ta emot eleverna.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.