Denna studie avser att undersöka elevers och lĂ€rares syn pĂ„ olika examinationsformer. Ämnet har valts för att se vilken provform som dominerar i de undersökta skolorna, och om lĂ€rare Ă€r medvetna om vad elever föredrar för prov och ocksĂ„ rĂ€ttar sig dĂ€refter. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera de för- och nackdelar som finns med examinationsformerna och om lĂ€rarna upplever det problematiskt att göra rĂ€ttvisa bedömningar med hjĂ€lp av de olika proven. För att undersöka detta genomförs en frĂ„geformulĂ€rundersökning med elever och intervjuer med lĂ€rare. I studien deltar 76 gymnasieelever och sex gymnasielĂ€rare som svarar pĂ„ frĂ„gor om deras attityder till olika examinationsformer.   Resultatet visar att enligt bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r skriftliga prov den vanligaste examinationsformen, men lĂ€rarna har som ambition att variera provformerna sĂ„ mycket som möjligt. Alla elever föredrar olika sorters prov och mĂ„nga vill inte ha samma prov hela tiden utan helst en variation av dem.

Kunskapsbedömning ? elevers instÀllning till och uppfattning om bedömning Àr en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund dÀr den formativa bedömningen stÄr i centrum.Studiens syfte Àr att erhÄlla kunskap om elevers instÀllning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken instÀllning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, lÀxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven Àr pÄ lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras instÀllning till bedömning varierade frÄn glÀdje till prestationsÄngest.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berÀttelser av andrasprÄkselever pÄ Komvux att analyseras med hjÀlp av performansanalys. Syftet med studien Àr att se pÄ utvecklingen av bestÀmdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer Àven att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestÀmdhet.Resultatet visar att det finns belÀgg för processbarhetsteorin och att detta kan tillÀmpas pÄ nominalfraserna och dess bestÀmdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestÀmdhet nÀr det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framstÀllning. DÀremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lÀrare kontrollerar om elever, i de tidigare Ären 1-6, har förstÄtt de grundlÀggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien pÄ litteratur i Àmnet samt kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i LuleÄ kommun som arbetar med matematik i de tidigare Ären. Litteratur som behandlar detta omrÄde visade att metoderna för att kontrollera kunskap Àr mÄnga. Intervjuerna visade att lÀrarna anvÀnder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lÀrarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krÀvs inom matematiken.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Grundtanken med vÄr forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ nÄgra skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tÀnkas fÄ för konsekvenser för sÄvÀl personal, förÀldrar men kanske frÀmst för eleven. Vi vill belysa bÄde konkreta och pÄtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, sÄvÀl som lÄngsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta stÀlls ocksÄ i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprÀtthÄlla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. VÄr slumpmÀssigt utvalda grupp av informanter har bestÄtt av rektorer frÄn Ätta stycken skolor som alla Àr belÀgna i Stockholms nord-vÀstra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss pÄ skolor belÀgna i Stockholms stad, eftersom det Àr den enda kommun som för nÀrvarande Àr aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och förÀldrar skriftliga ordningsomdömen.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.