I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förstÄelse för bilden av fordonseleven sÄ som den framtrÀder via fordonseleverna sjÀlva, men Àven via elever vid samhÀllsprogrammet. Teoretiskt utgÄr studien frÄn den hermeneutiska forskningsmetoden dÀr tolkningen Àr det centrala. Det empiriska materialet bestÄr av skriftliga brev som 15 samhÀllselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrÄn hur samhÀllseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende frÄn vilket perspektiv den belyses.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssÀtt i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. VÄrt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssÀtt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet nÀr det gÀller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar Àven om hur pedagogerna pÄ förskolan förhÄller sig till barns upptÀckarlust, hur de tar tillvara pÄ det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssÀtt. VÄr forskningsteoretiska utgÄngspunkt Àr frÀmst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssÀtt, samt det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett naturvetenskapligt utforskande.

Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översÀtta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom omrÄdet och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns problem för elever i Ärskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestÀmd uppgift och i sÄ fall vilka Àr svÄrigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer Àr för nÄgot, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar sÀger i det omrÄde jag undersöker.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.

En Acceptance and Commitment Therapy (ACT)-intervention pÄ tre sessioner å tre timmar har erbjudits en icke-klinisk grupp stressade kvinnor (N=20). MÄlet var att undersöka deltagarnas reaktioner pÄ interventionen och att se huruvida ACT kan tÀnkas pÄverka deltagarnas upplevelse av och resurser för att hantera stress. Data samlades in före och efter interventionen, vid varje session, samt vid en tre mÄnaders uppföljning. Deltagarnas reaktioner undersöktes med hjÀlp av enkÀter och skriftliga utvÀrderingar, medan förÀndring i stressupplevelse och copingresurser mÀttes med sjÀlvskattningsskalorna Perceived Stress Scale respektive Coping Resources Inventory. Acceptance and Action Questionnaire-2 anvÀndes för att mÀta den för ACT centrala variabeln psykologisk flexibilitet.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Bakgrund: Arbetsmiljo?verket menar att en av tio svenskar a?r utsatta fo?r mobbning pa? sin arbetsplats. Forskning visar a?ven att det a?r vanligast i ha?lso- och sjukva?rden, framfo?rallt bland sjuksko?terskorna. Syfte: Att sammansta?lla kunskap om sjuksko?terskors erfarenheter av kra?nkande sa?rbehandling mellan kollegor pa? arbetsplatsen.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet Àr en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet Àr att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, sÄvÀl likheter som olikheter studeras. VÄr textanalys bygger pÄ 12 barns portfoliotexter frÄn en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar Àr dokumentation. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: Skiljer sig sprÄket Ät i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i sÄ fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? GÄr det att utlÀsa skillnader och likheter i vilka processer/lÀrosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vÄr analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther JÞrgensen & Phillips, 2000).

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.