Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt sätt att redovisa på och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan använda sig av. En hållbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Dagens miljötänkande och jordens temperaturförändring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter ställer högre krav på företag än vad de gjort tidigare. Högre krav innebär att företag bör ha en hållbarhetsredovisning där de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete. En undran som uppstod var om hållbarhetsredovisningen har ett vidare ändamål än att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga arbete.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Marknaden av smarta mobila enheter blir sto?rre och sto?rre och det kan vara ett bra sa?tt att na? ut med sin tja?nst eller produkt till den breda massan genom att driftsa?tta en mobilapplikation. De applikationer som kan installeras pa? de mobila enheterna och som anva?nder sig av enhetsspecifika funktioner kallas native-applikationer och a?r bundna till en plattform. De kan da?rfo?r bara anva?ndas av de enheter som anva?nder sig av den plattformen.

Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan.

Hållbarhet är något som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder.Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år.Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ?Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv? (Kuyumcu, 2009:126f).