Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Studien utgÄr frÄn en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under tvÄ Är (2012 - 2013). Filmerna har presenterats pÄ  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller pÄ LÀrportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrÄn ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

BetygsÀttning i skolan har lÀnge varit mÄl för debatt och nÄgot som har engagerat allmÀnheten, politiker och anstÀllda inom skolvÀrlden. FrÄgan om betygens vara eller icke vara, samt hur och varför de skall anvÀndas har ocksÄ debatterats. NÀr det sen Àr faststÀlld att vi skall ha betyg i skolan Àr det frÄgan om syftet med betygen, och i vilken grad bedömning i olika skolor och klasser Àr likvÀrdig och jÀmförbar. Att betyg Àr ett viktigt tema som engagerar mÄnga, beror pÄ att betygen kan vara avgörande för individens möjligheter för framtida utbildning och jobb. Det Àr skolans uppgift och skyldighet att efterstrÀva likvÀrdig och rÀttvis betygsÀttning, och det Àr skolverkets uppgift att utvÀrdera och kvalitetssÀkra skolan.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Den hÀr studien handlar om hur lÀrare hanterar det dagliga arbetet med mÄlrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka mÄl lÀrarna utgÄr ifrÄn i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas sprÄkutveckling. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i förberedelseklass pÄ tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lÀrarna i enlighet med andrasprÄksforskningen samtidigt som deras arbete pÄ flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar Àven att Skolverkets förordningar i ett fall motsÀger varandra samt att lÀrarna arbetar enligt 4 § i Skollagen dÄ de anpassar utbildningen efter varje elevs behov..

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Det centrala i denna studie Àr att undersöka elever pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet Àr att skapa djupare förstÄelse och att fÄ insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssÀttning, för att dÀrigenom kunna utveckla sÀttet att arbeta med bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gÀllande betygssÀttning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever pÄ Hantverksprogrammet ville vi ta reda pÄ deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksÀmnet fungerar otillfredsstÀllande, dÄ flertalet elever anser att betygskriterierna Àr otydliga samt att de saknar funktion..

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftsprÄkliga kompetenser som framstÀlls som nödvÀndiga i ett nationellt utvÀrderingsinstrument för de inledande skolÄren. I det övergripande syftet ingÄr ocksÄ att undersöka vilken bild av eleven som framtrÀder i utvÀrderingen av elevers skriftsprÄkliga kompetenser. FöremÄl för analys Àr Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andrasprÄk, Nya sprÄket lyfter.Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn pÄ kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn pÄ lÀrande och bedömning eftersom dessa omrÄden blir viktiga för studiens genomförande.Den analytiska processen genomförs i tvÄ steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrÄn ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet Àr uppbyggt kring.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

Erfarenhet frÄn min musikundervisning frÀmst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhÄllna betyg i Àmnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begrÀnsades till att omfatta elevernas betyg i Àmnet musik Äk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.Av undersökningens resultat gick det inte att bekrÀfta nÄgot samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig pÄ det viset att skolverkets betyg var nÄgot högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att pÄvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhÄllna betyg..