Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frÄgorna vi stÀllde. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad pÄ en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal pÄ behandlingsavdelningar dÀr det fanns erfarenheter inom omrÄdet.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

AbstractThe purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation..

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter inom det sociala samspelet. De Àr intresserade av kompisrelationer men har svÄrt att behÄlla vÀnner. Det Àr viktigt att mÀnniskor i skolmiljön innehar en förstÄelse för elever med Asperger. Tidigare forskning Àr nÀstintill enbart baserad pÄ pojkar och den hÀr undersökningen utgÄr ifrÄn flickor. En kvalitativ metod anvÀndes med semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen Àr en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och dÀrmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen Àr att;Partesmodellen borde kunna anvÀndas för att utöka mÀngden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstÄdda och för att förstÄ. Likt schema, sociala berÀttelser och seriesamtal, de pedagogiska hjÀlpmedel som anvÀnds idag..

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrÄn tvÄ olika perspektiv vilka Àr elev- och lÀrarperspektiv. Undersökningarna i min rapport Àr gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa Àr gjorda genom intervjuer med lÀrare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fÄtt fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de tvÄ perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrÄn de resurser som skolan arbetar med.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod med influenser ifrÄn grundad teori. Syftet med studien Àr att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom anvÀnder för att hantera omgivningens sÀtt att se pÄ dem som avvikare. Studien bygger pÄ fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom dÀr de utifrÄn fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och frÀmmande situationer) fick berÀtta om hur det ser ut i deras vardagsliv. UtifrÄn det fick jag sedan fram flera olika strategier som de anvÀnder för att motverka att omgivningen ser pÄ dem som avvikare. Jag fick fram bÄde unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fÄtt fram mÄnga intressanta strategier.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska och sammanstÀlla kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att dÀrigenom pÄ samhÀllsnivÄ söka öka förstÄelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte Àr att redovisa de behandlingsmetoder som tillÀmpas idag för att söka förbÀttra sÀttet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom Àr ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstÄnd utan nÄgra direkt utmÀrkande fysiska drag men med stora svÄrigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt pÄverkade kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Resultaten visar pÄ vikten av att en diagnos stÀlls för att rÀtt hjÀlp ska kunna erbjudas individen och dÄ öka möjligheterna till ett sjÀlvstÀndigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos stÀlls och att mer resurser och forskning behövs inom omrÄdet behövs..

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som Àr integrerade. För dessa elever krÀvs ett annat tankesÀtt hos de verksamma lÀrarna. Eftersom Aspergers eleverna har svÄrigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna kÀnna sig inkluderade krÀvs det att lÀrarna i Idrott och HÀlsa tÀnker utefter dessa elever i sin planering.VÄrt huvudsyfte med studien Àr att studera hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte Àr att studera hur skolmiljön Àr anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lÀrarna ute pÄ skolorna bör arbeta pÄ vissa sÀtt för att elever med Aspergers syndrom skall kÀnna sig inkluderande.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt Àven förÀldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har förÀldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och förÀldrar att skolsituationensÄg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom faststÀllts?I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i Äldrarna 15-20, fyra pojkar i Äldrarna 13-20,samt elva förÀldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbÀrande enheter som motsvarade syftet togs fram.DÀrefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gÀllandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. FrÄgestÀllningarna har varit; i vilkengrad Àr kognitiv beteendeterapi anvÀndbar för behandling av patienter med Aspergerssyndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillÀmpas för personer med Aspergers syndrom?Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi Àr en anvÀndbar metod, men denbehöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att sprÄket som terapeutenanvÀnder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys anvÀnds sÄ har deförenklat denna; kÀnslor och kroppsförnimmelser Àr inte med.