Diagnostisering av olika avvikande beteenden Àr ett vanligt och stÀndigt aktuellt diskussionsÀmne i dagspress sÄvÀl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifrÄga generellt har svÄrt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som anvÀnder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva pÄ arbetet med att fÄ en diagnos till stÄnd, men upplever lÀttnad i samband med sjÀlva diagnostiseringen.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) Àr ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstÄnd (AST). UngefÀr en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som fÄr diagnosen Àr pojkar eller mÀn, men andelen flickor och kvinnor som fÄr diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begrÀnsad förmÄga vad gÀller socialt umgÀnge. De har brister i att förstÄ sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus lÄg sÀrskilt pÄ beskrivningar av hur vardagslivet sÄg ut i kontakt med professionella, sÄ som myndigheter och skolan, samt det sociala nÀtverket i form av familj och vÀnner. För att uppfylla syftet formulerades följande frÄgestÀllningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier anvÀnder de i vardagslivet? För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt var social konstruktivism.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Aspergers syndrom beskrivs som ett tillstÄnd som Àr orsakat av en dysfunktion i hjÀrnan som pÄverkar individens kommunikationsförmÄga och sociala kompetens. Hans Asperger var den första personen som beskrev syndromet, 1944 skrev han sin första avhandling kring syndromet. I omvÄrdnad Àr samtal och kommunikation en stor del av arbetet och dÀrför viktigt för att kunna utföra en sÀker och god omvÄrdnad. Denna litteraturstudies syfte gick ut pÄ att försöka förklara hur en individ med Aspergers syndrom fungerar kommunikativt och socialt samt hur vÄrdpersonal skulle kunna bemöta dessa individer utifrÄn deras förutsÀttningar. Resultatet bygger pÄ elva analyserade artiklar frÄn tre olika databaser.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rÄdgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas nÀrmaste omgivning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang.Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgÀngliga definitioner av aspergers syndrom och att det rÄder stor oenighet Àven kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstÄr som mycket flexibel i sin tillÀmning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen pÄverkar diagnosproducenternas blick för vad som Àr avvikande beteende.Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgÄng. Författarna tillÀmpar kategorin för att tolka och beskriva mÀnniskor.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur akademiskt utbildade inom ett visst yrke bemöter personer med Aspergers syndrom samt vilken kunskap de utbildade personerna har inom Àmnet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vÄr uppsats, utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har valt att intervjua akademiskt utbildade som arbetar och möter personer med Aspergers syndrom inom mÀnniskovÄrdÀnde yrken. Dessa akademiskt utbildade personer arbetar pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken myndighet de jobbar pÄ, dÀrför har vi intresserat oss för hur man bör bemöta sina klienter/patienter som professionell utifrÄn ett professionellt etiskt perspektiv. VÄra valda informanter jobbar inom differenta organisationer i NorrtÀljekommun.

Syftet med denna studie var att via förÀldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mÄl att undersöka pÄ vilket sÀtt Äldern för diagnosen pÄverkat barnens/de ungas situation. Vi ville Àven belysa hur barnens/de ungas relationer med jÀmnÄriga gestaltade sig under skoltiden och under tonÄrstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhÄllit frÄn samhÀllet. Studien baserar sig pÄ intervjuer med förÀldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt pÄ litteraturstudier.

De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos pÄverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats pÄ en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Ären 2007-2012. VÄr strÀvan har varit att sammanstÀlla befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att ÄskÄdliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar pÄvisat för resultat gÀllande hur familjen pÄverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgÄngspunkterna har vari tcopingteorin och stÀmplingsteorin.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.