Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att kartlÀgga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i StockholmsomrÄdet.Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan?Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan?Hur mÄnga elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan?Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jÀmfört med SIH 2001 undersökningen? MetodMetoden som anvÀnds i denna studie var en kvantitativ enkÀtundersökning som utförts pÄ sju skolor i StockholmsomrÄdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna pÄ skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall pÄ 14 elever sÄ blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar. ResultatResultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i nÄgon form av föreningsidrott.

Bakgrund: Downs syndrom Àr den vanligaste formen av kromosomförÀndring hos mÀnniskan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istÀllet för mÀnniskans vanliga 46 och bÀr pÄ en extra kromosom 21. ADHD stÄr för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebÀr uppmÀrksamhetsstörning, koncentrationssvÄrigheter och planeringssvÄrigheter, nedsatt arbetsminne samt dÄlig tidsuppfattning.Syfte: Att fÄ större kunskap om hur förÀldrar upplevde och reagerade, nÀr de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vÄr och andras förstÄelse och dÀrmed möjlighet till förbÀttrade relationer till bÄde förÀldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre förÀldrapar vars barn har fÄtt diagnosen ADHD och tvÄ förÀldrapar som fÄtt barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jÀmfört förÀldrarnas eventuellt olika sÀtt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

I Sverige föds varje Är drygt 100 barn med Downs syndrom. FörÀldrarna till dessa barn kan vid beskedet om att deras barn inte Àr friskt uppleva en omvÀlvande tid i sina liv eftersom de förvÀntningar de hade pÄ sitt barn och sitt förÀldraskap inte förverkligas. NÀr vÄrdpersonal trÀffar dessa familjer behöver de kunskap om hur förÀldrarna upplever sin situation. Syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa upplevelsen av att vara förÀlder till barn med Downs syndrom. Uppsatsen baseras pÄ analys av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilkas resultat har granskats och sammanstÀllts i teman som tillsammans bildar uppsatsens resultat.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollÀrarutbildningen för 25 Är sedan, dÄ jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 Ärs Älder utan verbalt tal. NÀr jag mÄnga Är senare hörde talas om Karlstadmodellen, som Àr en modell för sprÄktrÀning av barn, ungdomar och vuxna med sprÄkstörning kom jag att tÀnka pÄ denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhÀllets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nÀra kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: förÀldrar, resurspersoner/assistenter, förskollÀrare, lÀrare och fritidspedagoger.

MÄlet med den hÀr studien var att beskriva upplevelsen av att fÄ ett barn med Down Syndrom. Vi valde att anvÀnda oss av sjÀlvbiografier dÄ det inte har gjorts sÄ mÄnga kvalitativa studier inom detta Àmne i Sverige. VÄr kvalitativa innehÄllsanalys följer modellen: Att analysera berÀttelser (Friberg, 2006). Resultatet blev Ätta teman: Personalens pÄverkan i samband med förlossningen, ovisshet och oro vid den första misstanken, upplevelser i samband med beskedet, upplevelse av skuld, flykt och misslyckande, upplevelse av sorg och smÀrta, omgivningens reaktioner och pÄverkan, fördomar och oro inför framtiden och sÄ blev vardagen. Resultatet visar att nyblivna förÀldrar till barn med Downs Syndrom har ett stort behov av stöd frÄn omvÄrdnadspersonalen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar till ett barn med Downs syndrom tÀnker om ett kommande skolval. Vilka förutsÀttningar blir viktiga, och hur eventuell information som de fÄr kan pÄverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola Àr varierade, och informationen kring detta kommer frÄn flera olika hÄll. Undervisning och stöd i grundskola respektive sÀrskola organiseras pÄ olika sÀtt, vilket i sig skapar olika förutsÀttningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra förÀldrapar, och hur de tÀnker kring de olika alternativen..

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det Àr att ha ett arbete respektive gÄ pÄ dagverksamhet/sysselsÀttning, samt fÄnga deras upplevelser angÄende erhÄllna stödinsatser frÄn samhÀllet. SamhÀllets stödinsatser handlar om att fÄ och behÄlla ett arbete. Med samhÀllet avses t.ex. personer i allmÀnhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försÀkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer anvÀndes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anstÀllda pÄ ett företag som anstÀller personer med detta funktionshinder.

Syftet med studien Àr dels att undersöka, beskriva och förstÄ varför tvÄ barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullstÀndiga betyg i skolan, men ocksÄ att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnÄ det. Fallbeskrivningen om J och R Àr central i uppsatsen men jag har ocksÄ intervjuat tvÄ specialpedagoger och en speciallÀrare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Av fallbeskrivningen framkommer det att sÄvÀl pedagoger som skolhÀlsovÄrd hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjÀlpa de tvÄ barnen till att fÄ godkÀnda betyg i grundskolan. Det framkom ocksÄ att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sÀttas i alla Àmnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förstÄelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillrÀckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte nÄgot samarbete med förÀldrarna..

Enligt Svenska Downföreningen finns brister i hur förÀldrar som fÄr ett barn med Downs syndrom blir informerade om barnets diagnos. VÄrdpersonal upplevs ibland som osÀkra av förÀldrarna och informationen de ger kan vara otillrÀcklig. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur information om att barnet har Downs syndrom ges till förÀldrarna samt hur förÀldrarna upplever informationen och om de saknar nÄgot. Vetenskapliga artiklar till denna studie har hÀmtats ur databaserna CINAHL och Medline. Sökorden var Down syndrome, disclosure, adaptation, nursing care, psychology och parents.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

SammanfattningSamarbetet med förÀldrar Àr en viktig faktor för att barnens förskoletid och skolgÄng ska bli sÄ bra som möjligt. UtifrÄn detta Àr syftet med vÄrt examensarbete att fÄ en inblick i hur förÀldrar till barn som har Downs syndrom ser pÄ sina barns skolgÄng. VÄr frÄgestÀllning lyder: Vilken möjlighet att vÀlja skolform för sina barn upplever de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten att de har? Hur ser de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten pÄ sina barns skolplacering? Om de förÀldrar som svarat pÄ enkÀten hade möjlighet att vÀlja, vad avgjorde deras val? Har barnens födelseÄr nÄgon pÄverkan för hur förÀldrarna har svarat?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att anvÀnda oss av en enkÀt. EnkÀten lÀmnades ut till 32 stycken familjer och av dessa var det fem förÀldrar som svarade.Bland de fem svar vi fick var det tre barn som var integrerade elever i grundskolan och tvÄ som gÄtt inom trÀningsskolan.

The aim of this study is to examine the opinion of teachers as to the situation of young people suffering from Aspergers syndrome in the Sixth Form(gymnasium. In order to find this out I have chosen to interview four teachers with work experience of Aspergers in three different gymnasium in middle Sweden. They were confronted with the following questions: What resources are available for these pupils in the gymnasium? How do they experience that the school situation functions and how would they as teachers like the school situation to function for these young people at school?The result shows that special teachers have an extremely important function to fulfil. Those interviewed felt that there are sufficient resources available, for example guidance and further education for techers as well as both support and means for helping the young people.However, every teacher does not understand this handicap.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Bakgrund: Sjögrens syndrom Àr en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta Àr svÄrdiagnostiserad varför mÄnga patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i lÀngden riskerar att ge svÄra komplikationer pÄ mÄnga av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: Àr en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig pÄ tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om förÀldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet nÀr det gÀller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjÀlp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. FörÀldern ingÄr i ett allmÀnt system av normalitet, sÄsom övriga samhÀllsmedlemmar. Studiens fokus ligger pÄ förÀlderns agerande utefter detta i förhÄllande till den situation som barnets funktionsnedsÀttning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebÀr att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid Àr i fas med varandra.