Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using CarnevaliÂŽs model of nursing care, daily living and functional health..

This case study examined what impact the neurological disorder Asperger?s syndrome has on the line of reasoning about religion and spirituality. Also, the question of whether the four informants showed any tendency to use the cognitive tools calledtheory of mind (ToM), existential theory of mind (EToM) and hypersensitive agency detection device (HADD) or not was put forth. From the interviews five themes were extracted: a stereoscopical view upon the world, thoughts on physical causality, prayer used as one-way communication, spiritual agency and intentionality, as well as existential and social questions. These themes were subsequently matched with theories on ToM, EToM and HADD.

Huvudsyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur vi som pedagoger kan hjÀlpa barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd för att underlÀtta deras skolverksamhet. Vi ville Àven fÄ ökad förstÄelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom Àr och hur de olika symtomdiagnoserna kÀnnetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta Àmne. Syftet med intervjuerna var att ta reda pÄ hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, tvÄ specialpedagoger och tvÄ förskollÀrare.VÄr slutsats Àr att det inte finns nÄgon fÀrdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom Àr en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten Àr vanligare bland barn under ett Är och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj dÀr barnet utsatts för skakvÄld vÀcker mycket kÀnslor och stÀller höga krav pÄ professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, dÀr barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) Àr en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade Àr kvinnor i medelÄldern. Sjukdomen finns som primÀr Ss och som sekundÀr Ss. I dagslÀget finns inget botemedel mot sjukdomen dÀrför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Kunskap gÀllande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsÀttningar Àr underutvecklad bÄde i skolsituationen och i det sociala arbetet. DÀrmed Àr syftet med studien att studera hur kunskapslÀget ser ut bland kuratorer respektive lÀrare som arbetar i sÀrskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lÀrare som möter ungdomar med sÀrskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillÀmpas i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lÀrare frÄn tvÄ olika sÀrskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lÀgger ett stort fokus pÄ bemötandet av dessa elever och detta Àr en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmÀn beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstÄnd, samt att granska förhÄllandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges pÄ anpassad skolgÄng för dessa barn. Studien Àr en kunskapsöversikt med följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur pÄ anpassad skolgÄng eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvÀr? Dessa frÄgestÀllningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis Àr Àrftlighet. Syndromet förekommer hos ungefÀr en halv procent av alla skolbarn som dÄ besvÀras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna sÄg pÄ sitt förhÄllningssÀtt samt hur de arbetade för att fÄ en fungerande inkludering för barn med Downs syndrom. Vi ville se vilka svÄrigheter som kunde förekomma samt hur pedagogen förhöll sig till denna inkludering undersöktes ocksÄ. I denna studie beskrivs olika hjÀlpmedel som anvÀnds i verksamheten för att stödja och förenkla inkluderingen för barn med Downs syndrom. De metoder som anvÀndes i detta arbete var semistrukturerade samt strukturerad intervjuer samt strukturerade observationer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt i detta arbeta har varit inkludering och Vygotskijs teori har varit vÀgledande i denna studie.

SyfteSyftet med studien Àr att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lÀrare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lÀr sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och sprÄk Àr centrala begrepp.LÀrande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sÀtt att tÀnka och förstÄ vÀrlden pÄ. Dettta Àr det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn Àr medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstÄ i en undervisningssituation, samt har fömÄgan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden Àr deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fÀltanteckningar anvÀnts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfÀlle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med bÄde verbalt och icke-verbalt sprÄk bÄde med lÀrare och medelever.

CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelÀrare pÄ tre olika förskolor uppmÀrksammar,underlÀttar och hjÀlper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Hur pedagogernatillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjÀlpmedel för att skapa enmeningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten.Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ metod och Àr baserad pÄ trepedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. UtifrÄn vÄra intervjuer har vibearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vien inblick i informanternas arbetsÀtt och deras syn pÄ hur arbetet med barnen ges uttryck iverksamheten samt hur man som förskollÀrare och specialpedagog förhÄller sig till begreppeten skola för alla.Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmÀrksammar, stöttaroch hjÀlper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttninggenom att se till att deras förutsÀttningar och behov uppfylls. De pÄpekar under intervjuernaatt de lÀgger stor vikt pÄ det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna gevarandra rÄd samt att vÀrdet av att kunna diskutera med varandra.

Asperger Àr ett syndrom som kÀnnetecknas av genomgripande begrÀnsningar inom flera viktiga utvecklingsomrÄden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och förestÀllningsförmÄga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svÄrigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns mÄnga vuxna som gÄtt genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en stÀndig undran över vad som Àr fel. Syftet med denna studie Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av att fÄ diagnosen Asperger syndrom i vuxen Älder samt hur livet blev efter diagnos.

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogers arbete med barn med svÄrigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrÄn olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gÀllande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in frÄn öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav ocksÄ positiva effekter dÀr lyhördhet, trygghet och stabilitet frÀmjades.