Syftet med studien var att ta reda pÄ om förÀldrarnas relation med slÀkt och vÀnner pÄverkats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var ocksÄ att jÀmföra om det fanns nÄgon skillnad mellan mödrarnas och fÀdernas svar. Studien har en kvantitativ och jÀmförande design och redan gjorda och besvarade enkÀter har anvÀnts. 207 förÀldrar till barn med Downs syndrom frÄn 10 slumpmÀssigt utvalda platser i Sverige tillfrÄgades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet frÄn den hÀr studien visade att de flesta förÀldrarna inte upplevde att relationen till slÀkt och vÀnner förÀndrats efter att de fÄtt ett barn med Downs syndrom. FörÀldrarna upplevde ocksÄ att slÀkt och vÀnner kunnat visa sina kÀnslor betrÀffande barnets funktionshinder.

Studiens syfte har varit att undersöka nÄgra verksamma trÀ- och metallslöjdslÀrares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har nÄgon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssÀtt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgÄngspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger pÄ hur problembilden ser ut samt pÄ vilka sÀtt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen pÄ diagnoser samt olika förhÄllningssÀtt och strategier som kan vara anvÀndbart för verksamma trÀ- och metallslöjdslÀrare som arbetar med denna elevgrupp.

Valet av Àmne grundar sig i det rÄdande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen Àr dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrÄgar ett gestaltningsförslag till deras atriumgÄrd i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan Àr forskarna överens om. Det finns en efterfrÄgan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förÀndras och förbÀttra.

Bakgrund: Det finns begrÀnsad kunskap om hur mammor upplever att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt vÀntade barn. Ytterligare kunskap kan bidra till ökad förstÄelse och leda till bÀttre vÄrd. Syfte: Att beskriva mammors upplevelser av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt vÀntade barn. Metod: En kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Studien pÄvisade det kaos och den overklighetskÀnsla mammorna upplevde dÄ insjuknandet och hÀndelserna skedde i snabb takt.

The purpose of this thesis is to explore pupils' motivation for participating in Physical Education. The thesis also investigates the definitions of sport and health and to what extent pupils make any connection between the school subject physical education and their own physical and health status. A semi-structured interview was carried out with thirteen upper secondary school pupils with special needs on the Individual Programme. The interviews were recorded digitally and then analyzed. The results show that there is no unified definition of the school subject among the pupils.

Detta examensarbete behandlar frĂ„gestĂ€llningen hur personer med diagnos Asperger syndrom betraktar och berĂ€ttar om en bild i jĂ€mförelse med personer utan diagnosen. Intresset för Ă€mnet har uppkommit dĂ„ jag jobbat med personer inom autismspektrumet dĂ€r vid Asperger sydrom igĂ„r och dĂ„ blivit fascinerad över deras speciella sĂ€tt att uppfatta saker och ting och dĂ€rigenom funderat över hur detta skulle ta sig uttryck nĂ€r det gĂ€ller att betrakta och berĂ€tta om bilder. Resultaten som framkommer Ă€r att det finns vissa skillnader men att studien inte tillrĂ€ckligt kvalificerad dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att göra en tillförlitlig undersökning med sĂ„ fĂ„ informanter. Man har dock fĂ„tt tagit del av deras berĂ€ttande om bilden och dĂ€r igenom fĂ„tt erfara olikheter och likheter berĂ€ttelserna emellan. Även om det inte Ă€r nĂ„gonting nytt att vi uppfattar saker och ting olika Ă€r förhoppningen att det, Ă„tminstone för en stund, förts fram i ljuset.Gestaltningen Ă€r en förlĂ€ngning pĂ„ den undersökande delen i uppsatsen.

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vÄrden, pÄ grund av hÀlsoproblem som kan bero pÄ syndromet. Ett bra möte Àr viktigt för alla, men troligen Àr det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur förÀldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten dÄ de sökte vÄrd för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex förÀldrar. Intervjuerna blev inspelade och dÀrefter transkriberade.

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjÀlp av en narrativ metod som bygger pÄ de livsberÀttelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgÄngspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebÀr att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna bestÄr av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berÀttade sina livshistorier utifrÄn upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Syftet med denna studie Àr att ge exempel pÄ hur nÄgra pedagoger och lÀrare arbetar med sprÄkinlÀrning med barn med Downs syndrom pÄ fyra utvalda förskolor respektive fyra sÀrskolor. Metoden vi har anvÀnt oss av i denna studie Àr intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhÄller att pedagogerna7lÀrarana genomgÄende arbetar pÄ ett medvetet sÀtt med sprÄktrÀningen och Àr insatta i tillgÀngliga metoder i form av bl.a.

Förekomsten av metabolt syndrom ökar och personer med metabolt syndrom har betydligt ökad risk att drabbas av kardiovaskulÀra sjukdomar och diabetes. Alla ÄtgÀrder som kan hejda utvecklingen av metabolt syndrom synes dÀrför synnerligen angelÀgna. Det finns ett starkt stöd i litteraturen för att livsstilsintervention vid metabolt syndrom minskar risken att utveckla Ätminstone en del av komplikationerna till metabolt syndrom. Betania erbjuder sina kunder ÄtgÀrdsprogrammet ?Kroppen i balans?, vilket riktar sig till personer som har eller riskerar att utveckla metabolt syndrom.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssÀtt för text fungerar för sina mÄlgrupper. Syftet med studien Àr att jÀmföra sprÄkliga faktorer i textbearbetningar pÄ Tydlig svenska och LÀttlÀst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av lÀsare med funktionsnedsÀttningar. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram sÀrskiljande textuella drag i tvÄ bearbetningar pÄ LÀttlÀst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsÀttningar som ingÄr i mÄlgruppen samt en kontrollgrupp.

The objective of this project is to study how two asperger units, one at a junior school and one at a senior-level school are carrying at their work. I have interviewed one pedagouge at each unit to find out how they organize the education at the units and how they work to develop the students' social skills based on the students' functional handicap. The interviews showed that the following factors are providing the foundation for the pedagouges' work with the students: knowledge of the Asperger syndrome and the symptoms shown by each individual, the pedagouges being explicit and well structured as a professional and as adult combined with him/her being humble and showing respect towards the students and self reflection.Keywords: Asperger syndrome, functional handicap, social interaction, attitude..

BackgroundThe opportunity for cochlear implantation has now extended beyond children who are only deaf or hard of hearing. Children who are deaf blind from birth or early in life are receiving implants, but very limited research has been done for this population, and this raises important issues. AimThe aim of this study was to estimate the prevalence of hearing and vision impairment or deaf blindness in children with Cochlear Implants in Sweden and to investigate the diagnoses issues among these groups of subjects. Material and MethodSubjects with an age between 1-18 years were ascertained through multiple sources and almost complete ascertainment was achieved.ResultsA total of 77 subjects with a referring diagnosis of combined hearing and vision disorder or deaf blindness were ascertained. Out of those, 30 subjects were excluded.

ÅterhĂ€mtning frĂ„n akuta episoder vid bipolĂ€ra syndrom, samt skattningar av fungerande i vardagen för patienter med bipolĂ€ra syndrom, har i tidigare forskning visat sig korrelera med uppmĂ€rksamhet, verbalt minne, exekutiva funktioner och arbetsminne. Föreliggande studie undersökte dels om dessa kognitiva funktioner korrelerar med funktionsskattningar, men ocksĂ„ med beteendemĂ„tt. Undersökningen skiljer sig frĂ„n tidigare forskning dĂ„ den Ă€ven undersökt hur vĂ€l samma kognitiva domĂ€ner korrelerar med funktionsskattingar vid en senare uppföljning, och hur vĂ€l dessa samband liknade de vid en samtidig skattning. Resultaten visade dels att framförallt uppmĂ€rksamhet och exekutiva funktioner korrelerade med funktionsskattningar vid en samtidig mĂ€tning. Vidare föreföll det som att framförallt uppmĂ€rksamhet och olika former av minnesfunktioner korrelerade med funktionsskattningar gjorda vid uppföljningen.