Audionomprogrammet.

Patienter som lider av MĂŒnchhausens syndrom hittar pĂ„ symtom och/eller skadar sig sjĂ€lva i syfte att fĂ„ uppmĂ€rksamhet frĂ„n sjukvĂ„rdspersonal. Det Ă€r en svĂ„rdiagnostiserad störning som Ă€r till skada för individen och hela sjukvĂ„rdssystemet. Det har gjorts fĂ„ undersökningar om MĂŒnchhausens syndrom och dĂ€rför intervjuades fem lĂ€kare för att öka kunskapen om MĂŒnchhausens syndrom och fĂ„ svar pĂ„ vilka möjligheter lĂ€kare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka Ă„tgĂ€rder som dĂ„ kan bli aktuella. Resultatet visade att lĂ€karna ansĂ„g sig vara för lite insatta om MĂŒnchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt sĂ€kra pĂ„ att patienten inte hade de besvĂ€r som patienten pĂ„stod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall lĂ€karna misstĂ€nkte att en patient inte talade sanning om sitt hĂ€lsotillstĂ„nd.

Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket pÄverkar vardagsstrukturen negativt. De Àr i behov av en förutsÀgbar och strukturerad vardag och behöver hjÀlp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjÀlp av tidshjÀlpmedel.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjÀlpmedel anvÀnds samt vilken nytta det gör.Metod: En empirisk studie gjordes dÄ tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berÀttade deras uppfattning av tidshjÀlpmedel för barn och ungdomar med AS, bÄde generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; dÄ egenskaper hos personen sjÀlv pÄverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; dÄ faktorer utanför personen pÄverkar.Resultat: P.g.a. den bristande tidskÀnslan kan de inte förutse hur lÄng tid nÄgot kommer att ta och fÄr dÀrför svÄrt att planera.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrÄn frÄgestÀllningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?UtifrÄn den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom dÀr vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vÄr uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tÀnka pÄ i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen Àr mycket central i pedagogernas berÀttelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en kÀnsla av otillrÀcklighet nÀr de inte förstÄr vad barnet vill.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Det hÀr arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett helhetsperspektiv. Syftet Àr att man som lÀrare ska kunna förstÄ handikappet, hur man kan hjÀlpa dessa barn, hur viktigt det Àr med ett samarbete, samt vart man kan vÀnda sig för handledning. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstÀmmer vÀldigt bra.

?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Syftet med vÄr litteraturstudie Àr att beskriva hur en livsstilsförÀndring och livstilsskillnader kan pÄverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjÀlp och stöd vid livsstilsförÀndringar. FrÄgestÀllningar Àr: Vad Àr effekten av en livsstilsförÀndring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar anvÀndes i litteraturstudien för att besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförÀndring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar Àven pÄ att sjuksköterskan, genom att ge individuell rÄdgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstÄnd.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istÀllet för normalt 46 vilket beror pÄ att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem Àr bland annat hjÀrtfel, synfel och hörselnedsÀttning. BerÀknad medellivslÀngd hos personer med Downs syndrom Àr omkring 60 Är. Det finns mÄnga studier om Downs syndrom, men endast ett fÄtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehÄllande nio vetenskapliga artiklar varav sju Àr kvantitativa och tvÄ Àr kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen pÄ en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsÀgbar situation och en svÄrbedömd undervisningsmiljö, vilket stÀllde krav pÄ noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade Àven att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanstÀlld personal.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Introduktion: Metabolt syndrom Àr ett globalt vÀxande sjukdomstillstÄnd som cirka 25 procent av vÀrldens befolkning lider av. Personer som Àr drabbade av metabolt syndrom löper tvÄ till tre gÄnger större risk att insjukna i hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kost och motion pÄverkar hÀlsan i relation till personer med metabolt syndrom. Metod: Litteraturstudien har anvÀnt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.