Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under Ären 2003 och 2007. TvÄ kommuner i StockholmsomrÄdet, TÀby och JÀrfÀlla, ingick i studien. Till grund för undersökningen anvÀndes information och statistik frÄn socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberÀttelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrÄn tre kategorier med utgÄngspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillÀgg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvÄng i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Syftet med den aktuella studien var att pÄ svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), sjÀlvbestÀmmande och passion (i.e., harmonisk och tvÄngsmÀssig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen trÀningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare frÄn fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien anvÀndes Passion Scale för att mÀta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande Àr byggt pÄ samt Self-Determination Scale (SDS) för att mÀta upplevt sjÀlvbestÀmmande. Resultatet visade att inre motivation och sjÀlvbestÀmmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan sjÀlvbestÀmmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvÄngsmÀssig passion för fotboll.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhÀlle skall ha tillgÀnglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och Àr nyckeln in i ett samhÀlle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsÀtter inte bara en tillgÀnglighet till den fysiska miljön, det Àr Àven frÄgan om en tillgÄng till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsÀttning har av ett arbete pÄ arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har anvÀnts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Inom postmodernismen Ă€r begrepp som flexibilitet och förĂ€ndring aktuella och dagens arbetsmarkand krĂ€ver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vĂ„r studie var att fĂ„ förstĂ„else för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes pĂ„ anstĂ€llda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna stĂ„r inför mĂ„nga men korta sociala relationer.

MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Syftet med studien var att utvÀrdera vad tidigare klienter pÄ LenagÄrden HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som vÀrdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. UtvÀrderingsfrÄgorna utgick frÄn LenagÄrdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgÄngsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har anvÀnts som utgÄngspunkt för resultaatanalysen.UtvÀrderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vÀnlighet och respekt samt personalens kompetens ansÄgs vara vÀrdefulla faktorer i behandlingen. SjÀlva terapin och behandlingsmetoden ansÄgs av samtliga intervjupersoner vara givande.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.