Syftet med vårt examensarbete var att studera hur Skolmedling går till praktiskt, vad eleverna lär sig genom att använda denna metod för att lösa konflikter och även för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling är en metod som används i skolan. Detta är en metod där både lärare och elever är involverade i konflikthanteringen. Vi har vänt oss till en skola i Boden som arbetar med Skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat Skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Syftet med examensarbetet var att studera hur Skolmedling går till praktiskt och vad eleverna lär sig genom att använda metoden Skolmedling. Medling är en metod som används i olika konfliktsituationer i samhället och metoden har nu även anammats inom skolan, så kallad Skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala grundskolan samt projektledaren för Skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat Skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att Skolmedling är ett bra verktyg att använda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vår empiriska studie kunde vi se indikatorer på att Skolmedling bidrog till att elever lärde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för Skolmedling och var kunniga inom området.

Syftet med studien är att undersöka hur Skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar även del av kompissamtal, som är en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att på så sätt se hur Skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger på tio intervjuer varav fem ärenskilda och de resterande är gruppintervjuer. Intervjufrågorna behandlar Skolmedling utifrånperspektiv såsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/närhet, skam, makt,kön och ålder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterställer sig positiva till Skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden är bristfällig.

I denna rapport kartläggs attityder angående Skolmedling på en mellanstadieskola i Norrbotten och då främst bland elever men också bland föräldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger på Skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva vad Skolmedling är samt undersöka effekter och erfarenheter från projekt i Sverige. Dessa erfarenheter har vi sedan jämfört med erfarenheter från utlandet, främst från England, USA och Norge. Jämförelsen har gjorts för att se om det finns belägg för att Skolmedling, förutom att det är en bra modell för konfliktlösning, även ger en lugnare skolmiljö. Arbetet börjar med en litteraturstudie där vi beskriver konflikter och Skolmedling ur ett teoretiskt perspektiv. Vi studerar även effekter av Skolmedlingsprojekt gjorda i utlandet.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad Skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Studiens problemområde handlar om konflikthantering och är en undersökning som behandlar hur sju lärare förhåller sig till fenomenet ute på fältet. Urval av ämnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för läraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lärare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien är att ta reda på om det används några eventuella konfliktmodeller i skolan utifrån lärares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvägagångssätt att samla material på är den kvalitativa ansatsen enkätundersökning. Fem grundskolor i Västra Götaland kontaktades genom email, lärarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrån tidigare forskning.