Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Studiens syfte var att söka förstå och visa på praktiska exempel på hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). Frågeställningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och Skolledning för att skapa inkludering samt utmärkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgångspunkt i Vygotskys sociokulturella teori där de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mån det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjälpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjälp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i åldrarna 10-19 år, ett hundratal lärare och ett tjugotal lärarassistenter.

Syftet med undersökningen var att få insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med Skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala källor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamheten avsätter tid för diskussion av värdegrundsfrågor och eleverna ges utrymme att påverka.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och Skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet från förskola till årskurs nio. Syftet med undersökningen är att låta några skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur några olika perspektiv. Resultaten har ställts mot samhällsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar på hur omvärldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmåga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter på rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn på ledarskap för utveckling av verksamheten.

Mer än 200 miljoner barn i skolåldern är överviktiga. I skolan har skolsköterskan en viktiguppgift att identifiera barn med övervikt i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva skolsköterskans möjligheter och begränsningar i det hälsofrämjande arbetet gällandeövervikt och fetma hos skolbarn i åldern 6-12. Metoden var systematisk litteraturstudie meddeduktiv ansats. Studien innefattade 13 artiklar som analyserades med kvalitativinnehållsanalys.

According to the theory of elitist democracy civic political participation should be reduced to participation in the democratic elections. This essay examines whether a high rate of institutionalized political participation beyond the elections leads to: (a) that those who are included gets a more favourable treatment at the expense of the common interest, in other words that their self interest threatens the political equality, (b) reduced freedom of action for the politicians and the headmasters, (c) the emergence of vague conditions of responsibility. These hypotheses are examined in an empirical study of user-boards at four schools on three locations in southern Sweden. In these user-boards the parents are in majority and have the right of decision, which has been delegated to them from the local government and the headmaster. The main conclusion is that, based on this empirical investigation, there is no support in any of the hypotheses.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och Skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet.

Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare.

SammanfattningSyftet med denna studie är att öka förståelsen för rektorers ansträngningar för att höjaskolresultaten. Såväl internationell som inhemsk forskning styrker ett starkt samband mellanskolledarskap och skolresultat. En bra Skolledning skapar effektiv kunskapsorganisation medgoda elevresultat. Därför läggs ett särskilt fokus i studien på att öka förståelsen för de kraftigavariationerna i skolresultaten mellan olika skolor i Stockholm utifrån ett ledarskapsperspektiv.Undersökningen består av fyra högstadieskolor i Stockholm och bygger på intervjuer medrektorer samt dokumentanalys från skolorna. Intervjuerna bygger på frågor om skolstrategioch kunskapsorganisationens struktur och kultur.

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och Skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur Skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock att orsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till Skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..