Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattningar om den fria leken i förskolans verksamhet. En genomgång görs av lekens betydelse i det tänkande som några pedagogiska förgrundsgestalter anses ha stått för. Med hänvisning till tidigare forskning lyfts vissa särdrag i leken fram och kopplingar görs till lekens betydelse för barnets utveckling och lärande. Även lekens ställning i läroplanen för förskolan belyses. Teoretiskt grundas undersökningen främst hos förgrundsgestalterna Fröbel och Vygotskij, vilket också lett till ett socialkonstruktivistiskt metodperspektiv.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas.

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt ämne under historiens gång. Från börjananvändes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hände sedan,varför blev matematiken så fokuserad på algoritmer och tal? Många gånger upplevs det somelever inte ser sitt eget lärande, de reflekterar inte över det de lär i skolan. Det viktigaste föreleverna är att räkna så många sidor i boken som möjligt och räknandet blir en tävling dememellan.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor.

Då det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökaräven kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kanförhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsasamt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är attundersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar äventill att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus påhälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör.

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget.

Syftet med studien var att undersöka SPIRA-projektets deltagares uppfattningar om motivation och uppfattningar om projektets eventuella påverkan på motivationen. Samt uppfattningar hos några tidigare deltagare i projektet. SPIRA-projektets syfte är att stärka kompetensen hos sina deltagare och målgruppen är individer som varit arbetslösa i ett år eller mer, alternativt sjukskrivna i minst sex månader. Tidigare forskning inom arbetslöshet och motivation tyder på att de individer som drivs av en motivation med en hög grad autonomi har en större chans att vara lyckosamma. De anses även vara mer ihärdiga i sitt arbetssökande och har ett högre välmående än de som drivs av motivation med en låg grad autonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar äldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta längre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om äldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsättningarna är olika mellan tjänstemän och yrkesmän. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hälsa och kompetens. Studien visade också på olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.