No abstract.

The text deals with the process of reorganizing and cataloging the archival material emerging from State secondary grammar school in Falun, which appears to have been poorly managed for a number of years. The work was done with consideration to former ways of organizing the material, and a great deal of research was needed in order to establish the outer provenance of the archive.The theoretical discussion goes deeper into the questions of provenance and appraisal in regard to the work,and some choices, especially the decision to reorganize the archive, are motivated with reference to Swedishrules and regulations concerning state authorities' archival management and their duties towards Swedish citizens..

Läroplanerna fastställs av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie är dels att studera allmänna förändringar i läroplanerna från 1962, 1969, 1980 samt 1994, men även eventuella förändringar rörande historieämnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod då likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra läroplaner som varit grunden för skolans arbete. Utifrån frågor om hur den generella utformningen förändrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya läroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa läroplaner. Orsakerna till förändringarna är många, men en del beror på saker som sker hela tiden i vårt samhälle.

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk Skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i några intervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kan relatera till förändringen.

Many of the schools premises are neglected and the physical environment has not been prioritised. Instead the focus is set on scientific learning methods and pedagogic. The need for an environmental shift has not got an essential place in the governing documents for schools, although the focus on school premises should be suited to the purpose of the activity and for the pupils needs. Today the interest and the need of research within the physical environment is evermore increasing. The Swedish Work Environment Authority, present in their activityplan for 2006, that the schools premises and equipment is not adjusting to today?s activity and it is in bad condition that can lead to work-related injuries.The purpose of this essay is to bring to light a different pedagogic train of thought around the surrounding environments importance, for students learning and to compare these with our study of a selection of classrooms and what the teachers to these classrooms consider about the environments importance.

Arbetet handlar om jämförelser i matematikämnet i Sverige och Kenya. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för år 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i kunskapsmålen samt likheter och skillnader i innehåll och upplägg. Jämförelser har även gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar både skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lång Skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrän år 1842.

Syfte Syftet med denna undersökning är att beskriva gruppen elever som inte är godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och/eller matematik och som därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella- eller specialutformade program. Beskrivningen görs utifrån betyg, läsning samt ungdomars egna berättelser. Beskrivningen görs på individ och gruppnivå. Teori För tolkning av empirin används Glaser och Strauss utvecklade Grounded Theory. Teorin ger en möjlighet att tolka kvantitativ och kvalitativ data likvärdigt för att skapa en helhet i beskrivningen och tolkningen av data.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen.Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

På Åland lever i dag människor från ett tjugotal olika länder. De bär med sig sin kultur, och även om de inte aktivt utövar den, också sin religion. Jag blev nyfiken på huruvida den åländska skolans tillämpning av de normativa texter som grundskolelagen och läroplanen utgör, appellerar till dagens verklighet, som den uttrycks i den offentliga debatten i medier och hos allmänheten.I augusti 2003 fick Finland en ny religionsfrihetslag, den tidigare daterade sig till 1922. Målet med den nya lagen är att alla religiösa samfund i Finland skall vara jämlika och autonoma. Till samfundsstatusen är kopplad en statlig garanti om undervisning i den egna religionen.

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna.Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut.