Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion Skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där Skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av Skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med Skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett Skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som Skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen.

Detta arbete handlar om den fysiska läsmiljön i Skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska läsmiljön i Skolbibliotek. Arbetet består av intervjuer och observationer på olika Skolbibliotek i en medelstor kommun och på Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jämförts med Skolbiblioteken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att Skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras Skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur dagspressen framställer och debatterar Skolbiblioteket gällande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmänheten därigenom får att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som är en textanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nätverk. Teoretiska utgångspunkter kommer från diskursanalysen, domänanalysen och nätverksanalysen. Tidsmässigt är uppsatsen fokuserad på tiden efter lagändringen 2011. Inom problemområdet kan man se en diskurs kring tillgång till Skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar Skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av Skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, Skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att Skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till Skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning.

Syftet med arbetet är att undersöka läsvanor hos elever i år 3-5 och vad som påverkar dessa samt om närheten till ett Skolbibliotek gör att de läser mer. Särskild vikt har lagts vid Skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkätundersökning där eleverna har fått redogöra för sina läsvanor. Tre klasser i skolår 3, 4 och 5 fick 15 olika frågor omkring deras läsvanor. Eleverna fick veta att de skulle läsa och svara på frågor omkring deras läsvanor med hjälp av att använda datorn. Två Skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om Skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i Skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av Skolbibliotekets källmaterial.

Projects to equip every student and teacher with a laptop, with the intention to improve academic results, have rapidly spread through the country. New technology, new contents and new ways of learning have changed the learning envi-ronment. The school library, being a part of this environ-ment, faces the same changes and challenges.The purpose of this thesis is to study how the school library is being affected when a One-to-One project is carried out in a learning environment. The research questions concern how the school library is viewed within the organization and also how the change affects both the school library and the school librarian.The empirical material of the thesis includes five qualitative interviews carried out on location, at a single selected school. The interviews are followed by a study of relevant documents, all produced within the organization.To understand the organization in which the school library operates, as well as the school library itself, I chose to divide the theoretical approach in two: Christensen?s et al.

The purpose of this study is to examine the role social media canplay in a school library context, based on a theoretical model,called ?A new model for the public library in a knowledge andexperienced society? by Henrik Jochumsen, Dorte Skot-Hansenand Casper Hvegaard Rasmussen.The bachelor thesis aim to answer three research questions, theyare as follow: Which request of social media is there by teachersand pupils at a high school library? Which social media is the mostrequested by teachers and pupils at a high school library? Andshould the library services for teachers and students be improved ifsocial media were used at a high school library?The methodology used for this study was an inquiry investigation.My findings are presented in a context of previous, relatedresearch and the study shows that teachers and pupils are wellinformed of what social media is and they use social media whenthey are at school.The thesis also shows that the unit I study, a vocational trainingunit, is more or less interested in what the school library can do forthem with social media.They seldom are at the school library and they seldom use theteach platform were they can find library services.This result can open up for the school library to meet the users at anew arena with for example social media..

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till Skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade Skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har Skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

This thesis investigates gender equality at a few Swedish elementary school libraries, and how school librarians at these libraries work with gender equality issues. It is a semi-structured interview study conducted with staff at seven elementary school libraries. Several policy documents state that the school should be a gender-equal environment, but previous research shows that there is still a lack of gender equality, and that staff often treat boys and girls differently. It also shows that boys and girls are often portrayed in a gender-stereotypical way in children?s literature.

Den senaste tiden har en livlig debatt förts angående skolans kvalitet. Som en del av dennadebatt ingår Skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nå deuppsatta målen. Genom en lagändring 2011 flyttades lagtexten om Skolbiblioteket tillSkollagen och blev då en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skolinspektionen säkerställer attSkolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dådessa är huvudmän över Skolbibliotek samt med personal på Skolinspektionen då det är desom granskar Skolbiblioteken. Vi har utgått från tidigare forskning som vi delade in tvåområden: Skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett Skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika Skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

This thesis examines the perception and use of the school library for students at an Upper Secondary School. The school has a high frequent of immigrant students, and the students interviewed all have an immigrant background. The intention was to find out how the students used the school library and what perception they have of the school library. The method used was semi-structured interviews with eight students, both males and females, who studies different educational programs. The instrument of theory was that from Elisabeth Tallaksen Rafste?s theoretical framework.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.