The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey.The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäterna lämnades ut till ett antal elever i årskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi få svar på vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfälliga kunskaper i frågor om skolans arbetsmiljö.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Jag har via min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen kommit i kontakt med elever som har för avsikt att färgsatta sina slöjdföremål. I samband med detta har jag ställt mig frågorna. Vilka är elevernas inspirationskällor och vilka faktorer skulle kunna påverka elevernas färgsättningsval? Efter intervjuer med elever och genomförda litteraturstudier så har jag fått en inblick i vilka inspirationskällor elever kan använda sig av. I min undersökning visade det sig att elever ofta vill efterlikna sin färgsättning med något de sett tidigare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användningen av surfplattor är ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lärare på en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen ärkvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Surfplattan är ett användningsområde som snabbt har utvecklatsi skolans värld. Surfplattan är ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjälpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lärarna tycker att surfplattan generellt är positivt attha i undervisningen.

I den här uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer ljudtekniker samt ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Syftet med vår undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollärares och grundskollärares upplevelser av jämlikhet mellan deras olika yrkeskompetenser i arbetslag inom skolans tidigare år. För att ta reda på detta har vi utfört en enkätundersökning samt ett antal intervjuer som utgick från enkäten och det resultat vi fick genom enkätsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingå i ett arbetslag. Vad gäller jämlikhet och lika inflytande har vi kommit fram till att det är av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jämlikt.

Detta är en enkätstudie av skolors miljöarbete, det vill säga hur skolorna arbetar med och påverkar den yttre miljön. Syftet med arbetet är att undersöka ett antal skolors yttre miljöarbete, men även de miljömål skolan har för att värna om vår miljö. Resultatet av denna studie är att skolors miljöarbete är alltför knappt, vilket också tidigare forskning visat. På grundval av att resultatet i enkätstudien visade på ett nästintill obefintligt miljöarbete på skolorna samt att de inkomna svaren blev färre än beräknat, så har ett förslag arbetats fram tillsammans med en miljöutvecklare för hur skolor kan arbeta med miljön. Detta för att miljöarbetet skall bli en naturlig del såväl i undervisningen som i skolans övergripande arbete.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..