Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

Vi har gjort en undersökning som handlar om konflikter i skolans värld i år 6-9. Som metod valde vi att göra gruppintervjuer med elever i de olika åren samt enskilda intervjuer med lärarna. De frågeställningar vi ville ha svar på var om det fanns några vanliga konfliktorsaker samt hur elever respektive lärare löser konflikterna. Resultatet visar på att många av de konfliktorsaker som nämns handlar om sak, värderings- och kommunikationskonflikter. Förståelsen för begreppet konflikt hos eleverna, skiljde sig inte nämnvärt mellan de olika åren.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare från alla världsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. Samhället har blivit pluralistiskt. I skolans värdegrund står det skrivet att skolan vilarpå en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om läroplanens grundläggande värderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förändringar som skett i samhället med avseende på religion ochkulturell mångfald. För att undersöka detta använder jag mig av följande frågeställningar:1. Har det skett en förändring över tid i förhållande till hur religion omnämns i de grundläggandevärderingarna i grundskolans läroplan?2.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen på mobbning som hela arbetet grundar sig på är att mobbning existerar när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter någon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstå uppkomsten av mobbning. Dessa är utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om återupprättande rättvisa. Undersökningen är utförd på en livsvärldsfenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är odemokratiskt styrt, frågan är varför?.

I Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 är begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgår tydligt att skolan ska jobba utifrån demokratiska grunder. Det framgår dock oklart hur man uppnår en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur många aspekter inte är demokratisk. Syftet med detta arbete är att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. Utifrån deras perspektiv vill jag också ta upp skolans demokratiska roll. Hur påverkas elever i sitt val av utbildning? Hur påverkar skolan och lärarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de väljer? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag alltså velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling. Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling..