Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade när de började använda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frågeställningar som ställts är vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började använda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare år som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började användas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan väl träffas och fika.Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala ochkunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivlärning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar på det sätt de genom erfarenhet har insett fungerar för många elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bästa av alla metoder de fått lära sig. De nämner alla fyra arbetssätt som är inspirerade av LTG och även syntetisk metod nämns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar när det gäller läsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som läses och skrivs utgår istället från den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur är det som övervägande läses av eleverna i syftet att träna läsning.

Do the principals who have the pedagogical responsibility of the school find reading comprehension important? This is the underpinning of my thesis for the special teacher-training program. The survey was conducted through interviews with two principals. The results show that they believe reading comprehension is important but it has not been given priority in the organization. The essay could form the basis for further research into reading habits, home environment influences and other factors that may contribute to improve reading comprehension performance..

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet.

Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola..

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.