Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan.Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ?valt ut? vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ?klyfta? mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ?röd tråd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.

I denna studie undersöks några pedagogers arbetssätt att synliggöra målen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mål används i skolans verksamhet. För att uppnå syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med två rektorer och tre lärare, på två olika skolor. Frågeställningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör målen i Lpo94 för eleven i den målstyrda skolan? ? Vilka svårigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera målen i Lpo 94? ? På vilket sätt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i målsättningen att uppnå målen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssätt med målen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar på att mål skall vara tydliga och konkreta för att bäst kunna uppnås.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar med ämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärare uppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta reda på i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- och karaktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd till ämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Det framkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever, samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister.

I samtal om våra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den målrelaterade skolans förordningar. Vår iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsättning. Den omfattar även den dagliga verksamhetens utformning med hänsyn till kunskapsbegreppet såsom det formuleras i de läro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vår syn på bedömning. Syftet med vårt arbete är att belysa om styrdokumenten stämmer överens med den vardag i vilken lärare bedömer elever utifrån skolans styrdokument och traditioner som på lokal nivå formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avståndet mellan dokument och praktik genom ständiga samtal.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt.