Syftet med denna studie är att explorativt förklara sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse. Utifrån befintlig teori utarbetas några propositioner som förklarar detta samband. Genom enkätundersökning söks empiriskt stöd för dessa propositioner. De teoretiskt och empiriskt påvisbara propositionerna utmynnar i ett antal hypoteser. Hypoteserna representerar slutsatserna i detta arbete och förklarar sambandet mellan styrning och kundtillfredsställelse.

Syftet med denna studie är att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vår studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion är en både omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lärande och mänskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhälsa. Detta stämmer till stor del överens med vad våra respondenters uppfattning och upplevelser gällande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osäkerhet om vad den sociala funktionen innebär i praktiken, vad som står i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehålla och hur mycket tid det sociala arbetet får ta irelation till de kunskapsmål som ska uppnås..

Detta examensarbete gick ut på att konstruera ett system för trådlös styrning av hydrauldrivna maskiner där den trådlösa kommunikationen sker över Bluetooth.Sändaren i systemet skulle vara en kontroller med ett antal komponenter för styrning och indikering. Mottagaren tar emot information från kontrollern och skall utifrån denna kunna ställa ett antal utgångar på olika sätt.Resultatet blev en prototyp där utgångarna på en ?CAN to 9 Output Valve Controller? trådlös eller med kabel kan ställas genom att manövrera joystickar och andra komponenter på kontrollern..

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Det finns en förhållandevis markant skillnad mellan styrningen av franchisetagare och konventionella resultatenheter. Detta eftersom det i franchiserelationerna inte finns någon målkonflikt i finansiellt hänseende. Vi har identifierat två relativt olikartade varianter av franchisestyrning; den omsorgsfulle despoten (Reitangruppen) samt den nonchalante kumpanen (Pölsemannen). Distinktionen mellan de båda typerna utgörs främst av i vilken grad tagarna kontrolleras, vilket även kan benämnas hård respektive lös styrning..

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess långsiktiga överlevnad måste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en väl fungerande helhet. Samverkan (alignment) är en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgångsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv är IT-styrning en stor del i denna framgång. IT-styrning är en av flera komponenter nödvändiga för att åstadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har därmed en viktig roll i att få denna att fungera.Denna studie tittar närmre på den specifika roll IT-styrning har i att åstadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestående av sex djupintervjuer, har 15 framgångsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

Den snabba utvecklingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsställande för tjänste-företag. Tjänsteföretagen kan klassificeras på en mängd olika sätt men i vår uppsats har vi koncentrerat oss på tjänsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan på styrning av personal. Vår undersökning består av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsättningen att ha olika standardiseringsgrad på sina tjänster. En jämförelse mellan dessa företag gjordes med hänsyn till personal-styrning och tjänstestandardisering. Vår förhoppning var att hitta skillnader som be-kräftade de teorier som låg till grund för vår uppsats.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Denna uppsats är en fallstudie av intern styrning. Syftet med studien har varit att beskriva styrningen av Länsförsäkringar Uppsalas butiker ur ett lednings- och användarperspektiv med utgångspunkt i ekonomistyrningen. Genom intervjuer har styrningen undersökts utifrån en modell som beskriver hur ekonomistyrningen på ledningsnivå ger upphov till funktioner påanvändarnivå. Modellen har en indelning i direkta, indirekta och nollfunktioner. En hög förekomst av direkta funktioner på användarnivån tyder på en stark koppling till ekonomistyrningen medan en hög förekomst av indirekta funktioner tyder på att ekonomistyrningen snarare har en underordnad funktion.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.