SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

I samband med läroplanens tydliga fokus på Lära elever att Lära har portfoliometodiken under 90-talet vuxit sig stark som pedagogisk metod i Sverige. Syftet med denna studie var att teoretiskt undersöka om portfoliometodiken kan användas inom NO-ämnena på gymnasienivå. Metoden har hittills främst har använts inom skolans lägre stadier men i princip inte alls i skolans NO-undervisning på gymnasiet. Mål för övergång till denna metodik är att skapa bättre inlärningsmöjligheter för eleverna samt att stimulera dem till att reflektera över sitt eget lärande. Studien är uppbyggd av tre olika faser: a) inhämtande av bakgrundsinformation genom intervjuer, b) utformande av en konkret elevportfolio baserat på utfallet i intervjuerna samt c) teoretisk utvärdering av elevportfolion och portfoliometodiken i NO ?undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma lärares uppfattning om lärarutbildningen vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) efter fem år i yrket.-          Vilken bakgrund har respondenterna?-          Hur beskriver de examinerade lärarna relevansen i de olika momenten i lärarutbildningen vid GIH?-          Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lärarna att det finns för lärarutbildningen vid GIH?Metod Den metod vi använt oss av i studien är kvalitativ intervju. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma lärare som examinerades från GIH åren 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmässigt urval. Intervjuerna har spelats in på diktafon och sedan transkriberats.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet..

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.