Sammanfattning Bakgrunden till min studie är att i genomsnitt ungefär tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska (Skolverket Greppa språket, 2011) och vad detta kan innebära när det gäller lärandemiljöers utformning och innehåll. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare i skolans tidiga årskurser tänker kring flerspråkighet och kring lärandemiljöer och undervisning inriktad på utveckling av såväl språk som lärande. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flerspråkighet och begrepp som t ex kodväxling och språkinriktad undervisning är i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lärare som är verksamma i skolans tidiga år vid två skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lärarna till största delen har en positiv hållning till flerspråkighet men också att de till övervägande delen är inne på att klassrumsundervisningen ska ske på elevernas andraspråk, dvs.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.     Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt..

Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Vi föds och vi dör. Det är livets gång och det är ingenting vi människor kan påverka. Det är viktigt att människor har en öppen attityd för existensiella frågor om liv och död. När ett barn berövas livet känns det orättvist och onaturligt. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar för barnen genom att inte tabubelägga samtal om döden.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt. Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus? Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

När en ungdom misstänks för att ha begått ett brott kommer han eller hon i kontakt med rättssystemet på olika vis. Rättsystemets uppgift i detta sammanhang är givetvis att skipa rätt. Vidare är dess uppgift även att hjälpa den unge tillrätta i samhället igen.Min avsikt med arbetet är därför att ge en bild av hur ungdomsbrottslingar behandlas i rättssalen av de olika aktörerna för att se huruvida behandlingen kan sägas överensstämma med den allmänna, common sense, uppfattningen om hur ungdomsbrottslingar ska behandlas och om denna behandling överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Jag ämnar också beröra hur aktörerna kan sägas känneteckna och klassificera ungdomsbrottslingen och lägga upp sitt arbete i behandlingen. I detta sammanhang blir det speciellt intressant att se om de följer några givna mönster inom rättsväsendet som kan ses som meningsfulla för samtliga aktörer.

Vi strävar alltid efter att förstå det som sker i den värld vi lever i. Till vår hjälp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lärt oss under våra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar våra upplevelser och sätter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda händelser omöjliga att förstå och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur är ett av de verktyg vi människor använder för att förklara den verklighet vi lever i.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.