Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och i så fall hur pedagoger använder leken som en lärande metod samt hur lek kan vara en väg till lärande. Vi inriktade oss på skolans tidigare år, det vill säga skolår 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet där barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. De metoder som vi använde oss av vid undersökningen var intervju samt enkät. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare år och deras elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie: ? På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling. Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring användningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet är även att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi använt oss av kvalitativ undersökning genom enkäter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill säga sådant som rör portfolions syfte, innehåll, verktyg och arbetssätt.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen.

Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare.

Den här rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder användarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundläggande begrepp inom systemutveckling som till exempel användare, informationssystem och användarmedverkan. Därefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn på metoder. Participatic design är ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom både genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att användare skall vara med i utvecklingsprocessen och påverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist på god kommunikation mellan systemutvecklare och användare kan leda till ett sämre resultat, och att systemet inte blir användbart.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning.

i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna.