Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete. I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ. Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag.

Etiska konflikter och dilemman är ständigt aktuellt i skolan. Många gånger är det svårt för läraren att ta ställnig till hur olika problem bör hanteras. Läraren har en mängd faktorer att ta hänsyn till såsom läroplanens riktlinjer och värderingar, elevernas förutsättningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgång som inrymmer skolans värdegrund, etiska principer, människosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats är att studera lärares och lärarstudenters etiska ställningstagande i värdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet är således att få en uppfattning om lärares värderingar och synpunkter i frågor som rör etiska dilemman.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som används för att analysera resultaten från en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans uppdrag vad gäller litteracitet i förhållande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftspråk och hur man verkställer detta. Utifrån frågeställningar kring hur läroplanens uppdrag kring skriftspråkande tolkas och verkställs bland de äldre barnen i förskolan analyseras vilket förhållningssätt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frågeställning rör hur förskollärarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning beträffande skriftspråk. Förskollärare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ifall det är möjligt att bedriva undervisning i friluftsliv enligt Skolverkets kursplaner på ordinarie lektionstid i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i urban miljö. För att undersöka detta har ett lektionsupplägg planerats och genomförts i form av en interventionsstudie för att sedan utvärderas med hjälp av aktionsforskning och fokusgruppintervju. Frågeställningarna som undersökningen sökt svar på är ifall det är möjligt att arbeta med friluftsliv på ordinarie lektionstid, samt ifall skolans direkta närmiljö är tillräcklig för att bedriva undervisning inom friluftsliv enligt kursplanernas krav, eller om det krävs att man lämnar den urbana miljön. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats utifrån tre lärandeteorier vilka ligger till grund för utomhuspedagogiken. Sociokulturellt perspektiv, konstruktivistiskt perspektiv samt variationsteori är de teorier som använts vid såväl planering av interventionsstudien som vid analysen av huruvida kursplanens delar om friluftsliv behandlats tillräckligt väl. Studien är av kvalitativ art och eftersom undersökningen endast är gjord med en klass i årskurs nio och enbart på en skola så är det inte möjligt att generalisera resultaten så att de blir allmänt giltiga.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan.

Barn har olika intresse av att läsa, vissa läser mycket och andra mindre. Några tycker om att läsa skönlitterära böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt läsintresse är det viktigt att lärarna tillvaratar elevernas läsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur valet av de texter som används i undervisningen går till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört en enkätundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lärare. Studien har utförts på samma skola i två klasser i årskurs fem.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Gunilla Johansson och Maria Tykeson "Dyskalkyli skolans stöd- och hjälp - en demokratisk rättighet". Syftet med examensarbetet är att synliggöra fenomenet dyskalkyli samt hur detta hanteras av pedagoger och specialpedagoger på några skolor. Våra frågeställningar är följande: Hur urskiljer och kartlägger pedagoger på aktuella skolorna elevernas matematiska svårigheter? Hur ser de matematiska svårigheterna ut, dvs vilka typer av matematiska svårigheter förekommer? I vilken omfattning skickas eleverna vidare för bedömning eller utredning för att urskilja om det förekommer svårigheter som skulle kunna leda en diagnos så som t ex dyskalkyli? Vilket stöd- och vilken hjälp får eleverna med matematiska svårigheter på de aktuella skolorna? Våra teoretiska utgångspunkter utgår ifrån Björn Adler, Gudrun Malmer och Gunnar Sjöberg som alla skriver om dyskalkyli matematiska svårigheter och bedömningar samt utredningar. För att få svar på våra frågor, intervjuade vi pedagoger och specialpedagoger ifrån tre olik skolor i nordvästra Skåne.

Syftet med Denna studie är att få kunskap om läsinlärningen utifrån teorier och praktiken i skolans tidigare år. Jag har valt att undersöka hur tre lärare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala läsinlärning. Jag har även observerat fyra lärare för att kunna få en tydligare bild av undersökningsområdet. Frågeställningar i min undersökning är: På vilket sätt läsinlärning sker utifrån forskningen? Vilka arbetssätt använder lärarna i praktiken i skolans tidiga år? Utifrån teorierna kring läsinlärningen och intervjuer, observationer i två skolor upptäckte jag att det finns en stor mängd av olika arbetssätt inom detta område och lärarna använder de arbetssätt som passar det barngrupp de arbetar med.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och i så fall hur pedagoger använder leken som en lärande metod samt hur lek kan vara en väg till lärande. Vi inriktade oss på skolans tidigare år, det vill säga skolår 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet där barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. De metoder som vi använde oss av vid undersökningen var intervju samt enkät. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare år och deras elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.