Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie: ? På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling. Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter.

Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen.

Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare.

Elever i Eskilstuna kommuns förmåga att prestera i grundskolan är påverkad av vilket symboliskt kapital elever innehar. En uppväxt i en miljö som hedrar samma värden som skolan ger eleven ett habitus som i högre grad samstämmer med skolans och ökar därför elevens möjligheter. Ett motsatt förhållande kan ses hos elevgrupper med ett lågt symboliskt kapital. Elevers förmåga att prestera är även påverkad av hur elevsammansättningen ser ut. Denna effekt kan verka både i positiv och i negativ riktning.

i dagens lärarutbildning får åtgärdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lärare menar att det är en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur skolans personal arbetar med åtgärdsprogram och om det finns några likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lärare och specialpedagoger på olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om åtgärdsprogram och detta jämförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielärare och dels med två specialpedagoger på en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med åtgärdsprogram är organiserat helt olika på de två skolorna.

Syftet med denna studie är att förstå fyra gymnasieelevers attityder till närvaro och frånvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om både närvaro och frånvaro som fenomen och tar reda på varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestående av fyra elevintervjuer från fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs återkommande teman som har att göra med elevernas attityder till närvaro och frånvaro. Några exempel på sådana teman är: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans värde för eleven, skolans innehåll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar.

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning.

Bakgrunden till valet av ämne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frågeställning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-årsåldern till 12-årsåldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren få ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle då kunna vara grunden för att skapa bra förutsättningar för samverkanslösningar i skolans värld. Dessutom har det också varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bättre och vilka som fungerar sämre. Som metod har jag använt mig av en enkät som delats ut till förskollärare, fritidspedagoger och lärare på fyra olika skolor.Då jag endast fått tillbaka 1/5 av svaren från undersökningsgruppen så har jag inte kunnat besvara min huvudfråga om attityder bland pedagoger. Däremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och därigenom konstatera eventuella och tänkbara orsaker som påverkar olika attityder.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet.