Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?en skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

Detta projekt har skapat en design till en applikation, vars mål är att få människor i närnatur och samtidigt möjliggöra för dem att lära sig mer om den kulturhistoria denna natur har att bjuda.I projektet har designen till en guideapplikation för användning i miljö med kulturhistoriska arv undersökts och tagits fram. Projektet är en fallstudie och använder ramverket Minnesmark som en grund för designen.Designen är framtagen genom att använda en målinriktad designmetod och designprocess av Goodwin(2009). Med detta menas att personor och scenarier har varit de främsta verktygen för att generera krav till designen. Krav baseras även på ramverket Minnesmarks möjligheter och begränsningar. Vidare krav kommer även från intervjuer med två olika guider.En första design; en prototyp, utvärderades av åtta personer för att förbättra designen.

Samhället blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag får krav från myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpåverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete är att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, där det finns fördefinierade miljökrav som måste uppfyllas. I Sverige finns två miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgått. Vid ISO 9000 certifieringen ställde kunderna krav på företagen och deras produkter samt innebär en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade då kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gå till med en beskrivning av vilka resultat och mål som skulle uppnås.Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några lärare upplevde hur skolarbetet hade påverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergått från att vara regelstyrd till att vara målstyrd. Sex lärare med lång erfarenhet intervjuades. De timslånga intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Resultaten från dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrån Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.Lärarna tyckte inte att målstyrningen hade lett till en effektivare skola där eleverna lär sig mer. Lärarna trodde inte heller att lärandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal.

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer.

AbstraktDagens skola har fått mycket kritik för att allt fler elever inte når upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade är störst bland elever med olika typer avsvårigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rätt till en likvärdig skoladär alla skall känna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sådanbeskrivs som något som uppkommer när den ordinarie pedagogiken inte räckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.