Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt?Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Syftet med vår undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lärare, barn och föräldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. Utifrån vad som står i läroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förändrats, samt hur den påverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte och forskningsfrågor har vi använt oss av intervjustudier och en enkätundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestått av personer från olika verksamheter i samma kommun.

Denna studie undersöker vilka arbetssätt skolor använder för att vända frånvaro till närvaro för att skapa förutsättningar för elevens lärande.  Det övergripande syftet med studien är att kartlägga skolors arbete och processer med att få elever med långvarig frånvaro att bryta mönstret och åter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brännpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frånvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrädare för  elevhälsoteamen vid fyra skolor i två kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer på flera nivåer, anpassning av kraven till elevens förmåga, ett långsiktigt arbete och frånvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgångsfaktorer..

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Varje organisation är ett resultat av de individer som ingår i den, och därför är det självklart att organisationen och dess mål påverkas av den rådande motivationsnivån. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. Särskilt har vi intresserat oss för hur stor påverkan kommunikation mellan olika organisationsnivåer har på motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har på arbetstillfredsställelsen. För att uppnå det här har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat på insamlad information och teori på området har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som påverkar motivationen.

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas.

Denna skrift är en deskriptiv studie av studenters kunskap om grundskolans sekretesslag. Belysningspunkterna är grundskolans sekretesslag utifrån pedagogens yrkesetiska ansvar. Den metod som används i undersökningen är frågeformulär som skickats ut till 255 lärarstuderande. 77 av de tillfrågade deltog i undersökningen. Undersökningen gav resultatet att det finns en övervägande brist i lärarstudenters kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs åsikter från forskning kring inlärning av svenska som andraspråk samt skolans/förSkolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika språkteorier, däribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om språkinlärning. SYFTE: Syftet med arbetet är att ta reda på vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlärning av ett andraspråk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillräckligt med resurser så som fortbildning, ekonomi och andra hjälpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andraspråk. Syftet är också att ta reda på om de ser textil som ett hjälpmedel till inlärningen av svenska som andraspråk.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Syftet med den här studien är att undersöka om friluftsliv och skolverksamhet för årskurs 1-6 samverkar med varandra. Fokus har legat på att undersöka om lokala mål för friluftsverksamheten förekommer och om olika skolämnen integreras av friluftsverksamheten i skolan. Skolors omfattning av friluftsverksamhet och lärares utbildning inom friluftsliv eller utomhuspedagogik redovisas även. Metoden som har lett till resultaten är en enkätundersökning som skickades ut till 20 olika kommuner, och urvalet blev 77 svar från lärare verksamma i årskurs 1-6 från 18 kommuner. För att ge rättvisa åt studien rekommenderas att man ser igenom metodbeskrivningen innan man läser resultaten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.