Entreprenörskap är ett begrepp i den nya läroplanen vilket ska genomsyra Skolan efter ett påbud från regeringen 2009. Den nya läroplanen för gymnasieSkolan trädde i kraft med reform år 2011. Entreprenörskap är ett koncept som kan tolkas på olika sätt i Skolan. Det kan ha en snäv betydelse i att vara ekonomiskt och syfta att utbilda i hur man driver företag eller en bred i att syfta till företagsamhet där ett flertal olika kompetenser hos eleven ska utvecklas genom undervisningen. Exempel på kompetenser är kreativitet, ansvarstagande och problemlösning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på Skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i Skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande.

Att samtidigt göra en satsning på sin idrott och Skolan ställer krav på individen. Dessa krav kan leda till idrottsrelaterad utbrändhet. Att hitta faktorer som påverkar idrottsrelaterad utbrändhet är viktigt för att kunna förebygga och förhindra problemet. Många olika faktorer har visat sig påverka och en faktor som behöver undersökas noggrannare är den sociala faktorn. En sådan social faktor är tränare- aktiv relationen.

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ?den mångkulturella Skolan? ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella Skolan.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i Skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området.

Denna undersökning studerar synen på religionens plats i Skolan genom att analysera debatterkring detta. Den frågeställning som leder analysen är: Vilken syn på religion återfinns iställningstagandena i debatter kring religionens plats i Skolan? Materialet utgörs av två av tidåtskilda debatter, den äldre återfinns i SOU 1948:27 och rör kristendomsundervisningen samtmorgonandakter och den modernare tar plats på webbforumet Newsmill. Analysen görs i tvådelar, först en deskriptiv argumentationsanalys följt av en analys som använder sig av PeterBergers samt Grace Davies olika tolkningar av sekulariseringsbegreppet. Resultatet avundersökningen är att de argument som används i debatterna har stora likheter med varandratrots tidsskillnaden, och därmed främst kan bindas till varandra genom olika syn påreligionens roll i ett sekulärt samhälle.

BakgrundSamhällen genomgår alltid en förändring. Vårt samhälle har förändrats och den intressanta och nödvändiga frågan för Skolan är att få kunskap om vad som har förändrats och vilka konsekvenserna är av dessa förändringar.Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa och undersöka vilken effekt förändringarna i samhället, med utgångspunkt från postmodernism, inneburit för läraren i den svenska Skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts är postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgångspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning på postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhället och läraren.MetodDen kvalitativa metoden har använts. Tre lärare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanställts.ResultatLärarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Alla är olika och lär också på olika sätt. Undersökningen handlar om hur lärare idag använder sig av konstnärliga arbetssätt. Med hjälp av aktuell forskning och litteratur samt kvalitativa intervjuer med fyra lärare har vi undersökt hur lärare kan använda konstnärliga arbetssätt i sin ordinarie undervisning. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna betonar vikten av varierad undervisning i Skolan och att de använder sig av konstnärliga arbetssätt i olika utsträckning och i olika former..

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilken betydelse tillgång till specialpedagog på Skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i Skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i Skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i Skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundSkolan. Samtliga lärare använder musik i Skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i Skolan.

Uppsatsen undersöker samarbetet mellan Malmö Museer och en skolklass som besökt museets verksamhet Ask och Embla Klubben. Inledningsvis presenteras en statlig satsning, en kartläggning av kulturutbudet för barn, för att fördjupa kunskapen i området. Problemet som finns för ett utökat samarbete mellan kulturinstitutioner och Skolan ligger i de respektive institutionernas kännedom om varandras verksamheter. I teoridelen följer en kortare beskrivning av vad kultur och estetik kan innebära dels som begrepp men även som företeelser i skolundervisningen. Stiftelsen Framtidens kultur har lagt fram en intressant modell genom vilken kulturpedagoger från andra institutioner än Skolan skulle kunna arbeta i Skolan där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare och på så sätt vara en användbar resurs för kultur i Skolan.

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundSkolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda Skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv synliggöra de värderingar som ligger till grund för Skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i Skolan.Metod: Studien består av två olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i Skolan är svag. Att omsätta jämställdhet har visats sig vara svårt i praktiken för lärarna i studien..

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på Skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda Skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.