Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Samarbetet mellan skola och hem är ett ständigt återkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pågår i media, mellan pedagoger och föräldrar. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärarna samarbetar med föräldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda på det gjorde jag en fokusgruppintervju med lärarna i årskurs 5 i en skola belägen i en mellanstor ort.Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar med olika samarbetsformer för att få föräldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lärarna utgör framställningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjälp av de två dokumenten genomför lärarna  utvecklingssamtal och föräldramöten.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Det här arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett helhetsperspektiv. Syftet är att man som lärare ska kunna förstå handikappet, hur man kan hjälpa dessa barn, hur viktigt det är med ett samarbete, samt vart man kan vända sig för handledning. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstämmer väldigt bra.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka skolans arbete när det gäller övervikt och fetma hos barn. Frågställningarna som skulle uppfylla syftet var:- Vilka riktlinjer har skolan och skolsköterskan för hälsoarbetet i skolan?- Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt i skolan?- Vilka insatser görs vid upptäckt av fetma och övervikt, vilka är inblandade i arbetet?- Vilka resurser har skolsköterskan i arbetet med övervikt?MetodStudien bestod av en textanalys och halvstrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor, tre stycken i Stockholm och tre i Norrköping. Urvalskriteriet för skolsköterskorna var att de skulle arbetat som skolsköterska i 4-6 år och arbetat på en skola med minst 300 elever. Skolan skulle vara från förskolan och uppåt.

Skolan är en plats där barn och unga från samhällets alla hörn samlas, pedagogerna i skolan har i uppdrag att fostra dessa till demokratiska medborgare, och förmedla värdegrundens innehåll. Barn och unga som startar på ?minus?, på ett eller annat sätt, kan behöva vissa kompensationer för att skolan skall bli likvärdig. Skolans personal skall verka för att alla på skolan inkluderas och undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Syftet med arbetet var att undersöka hur skolorna organiserar sig för att alla elever skall inkluderas i skolan och vilka metoder de använder för att identifiera barn och unga i riskzoner för utanförskap. Vidare vill jag veta vilka insatser som skolan sätter in när de upptäcker att barn eller unga, socialt eller kunskapsrelaterat, är i behov av dem.Arbetet har utförts med en kvalitativ metod, genom att skapa samtal under intervjutillfällena.

Följande rapport är en dokumentation och utvärdering av värdegrundsarbetet på Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med Värdegrundscentrum i Umeå, Skolverket och Luleå tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och längre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. Främst har arbetet syftat till att främja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. Utvärderingen har utförts i form av enkäter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande.Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett.Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är.

Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers sammanhållning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstärkande aktiviteter kan påverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vår undersökning i två olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i åldern 13-15 år. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och observationer.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.