Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads kommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystad kommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid erosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan har haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har i första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativa intervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds Tekniska Högskola. Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligt preciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..

I det här arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Vårt syfte var att ta reda på vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lärar-, elev- och innehållsperspektiv. I vår undersökning har vi gjort intervjuer med lärare och elever samt observationer på en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen både har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det är ett bra arbetssätt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Robusthetsanalys och riskinventering i Karlshamns kommun 2002 med avgränsningen Teknisk försörjning, transporter och transportanläggningar samt Hantering av farliga ämnen..

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Den tekniska utvecklingen i samhället gör att medieanvändning i dagens skola är ett ämne som ställer krav på både lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten grundas på en sociokulturell syn på lärande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lärares attityder om och användning av medier som TV och film på högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad på 43 enkäter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lärare använder TV och film i undervisningen, vilket material de använder och varför de använder detta. Undersökningens resultat tyder på en medvetenhet hos berörda lärare angående mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Syftet med följande arbete är att undersöka i vilken utsträckning hänsyn tas till de särskilda förutsättningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gällande sin koncentrationsförmåga, vid nybyggnation av en skola. På vilket sätt märks dessa hänsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, där vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier på en nybyggd skola, ville vi se hur man tänker när man ska utforma en lärandemiljö som ska fungera i en skola för alla, även för elever med koncentrationssvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att inga speciella hänsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger på att skapa en flexibel skola som ska gå att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spårvis från årskurs F till årskurs 9, alltså en organisationsförändring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med från början.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Den här studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besökDet visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet.