Sökresultat:
5046 Uppsatser om Skola - Näringsliv - Sida 65 av 337
Liten gruppEn kvalitativ studie av lÀrares och skolledares resonemang inför elevers placering i liten grupp
Syftet med följande arbete Àr att granska hur lÀrare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift Àr att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella mÄlen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla vÀxt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krÀvs en allmÀn specialpedagogisk kompetens hos alla lÀrare för att kunna fÄ en skola för alla. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen sÄg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förvÀntades av eleven efter en placering i liten grupp.
En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna inom svenskÀmnet
Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.
?Det Àr vÀl det att det stÄr ju i den nya lÀroplanen att vi ska individualisera??
Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger pÄ att eleverna arbetar utefter nÄgon form av planeringsbok dÀr de har en tidsbestÀmd eller icke tidsbestÀmd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig frÄn skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att fÄ en uppfattning om varför lÀrare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns nÄgra sÀrskilda mÄl att uppnÄ den. Jag fann det ocksÄ intressant att se om det fanns nÄgra tydliga skillnader mellan olika lÀrares tankegÄng, detta jÀmfört med hur lÀnge de arbetat med metoden.
Gymnasieskola i förÀndring : ett artikelserie om gymnasiepolitik
Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..
Olika verkligheter : En studie om förÀldrars uppfattning om genus
Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur förÀldrar till barn i den yngre skolÄldern uppfattar genus. FörÀldrar reproducerar normer och genusförestÀllningar till barnen, barnens möte med skolvÀrlden innebÀr ett möte med de normer och genusförestÀllningar som finns representerade i skolan genom lÀrarna. Följande frÄgor belyses i studien: Hur uppfattar förÀldrarna sin genusmedvetenhet? Hur yttrar sig genusförestÀllningarna i skolan? Hur görs det genusskillnader enligt förÀldrarna för barn i skolan? Hur uppfattas förÀldrarnas genusmedvetenhet av pedagoger? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, förÀldrarna som medverkat i studien har sjÀlva valt att delta och har barn i samma skola. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen Àr normer, genus, habitus och genushabitus.
HĂ€lsa ? Att MĂ„ Bra eller Se Bra Ut? : En analys av veckotidningarna Veckorevyn, Veckojournalen och Hemmets veckotidning under 1950-talet och 1965-1975
Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.
En studie om ett aktivt arbete med elevdemokrati
Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och lÀroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet Àr ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati pÄ en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gÀllande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sÀmre Àn vad lÀroplaner och skollag föresprÄkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfÀllen fÄtt utmÀrkelsen BÀst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.
Barn i behov av sÀrskilt stöd : Specialpedagogik - inkludering
AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.
FörÀldrars förvÀntningar pÄ skolan
VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förÀldrars förvÀntningar pÄ skolan, eftersom vi som blivande lÀrare tillsammans med elevernas förÀldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrÄn förÀldrarnas erfarenheter. Resultatet av vÄr intervjustudie visar att förÀldrarnas förvÀntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill sÀga förÀldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ?mÄ bra? och utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt.
Att samverka : En studie om elevhÀlsoteamets arbete kring psykisk ohÀlsa
Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.
Den deliberativa undervisningens kvaliteter
För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter.
Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium.
Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.
Bilden av samen : Svenska Turistföreningens framstÀllning av samerna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.
"Jag vill inte bara överleva dagen" : en essÀ om organisationens och etikens betydelse i skolan
Syftet med denna studie Àr att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i Ärskurs 9 för grundskolans samtliga skolÀmnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jÀmföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvÀrdena i svenska skolor.Betyg och jÀmförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder Àr vÀl lÀmpade. Metodvalet har utgÄtt frÄn relevant forskning samt pÄgÄende debatt om skolprestationer kring mÀtbara och jÀmförbara betygsmeritmedelvÀrden. Studien Àr en tidsserieundersökning. Den utgÄr frÄn en sekundÀr datakÀlla med offentlig Àmnesvis slutbetygsdata uppdelad pÄ flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).
Vi "speakar Svengelska". Engelskans inflytande pÄ inlÀrning av svenska/svenska som andrasprÄk i en engelsksprÄkig grundskola
Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga en del av engelskans pÄverkan pÄ skriftligt uttryck i svenska sprÄket hos elever pÄ en engelsksprÄkig skola i svensk miljö, The English School (ESG) i Göteborg. Teori: Undersökningen avser att belysa en specifik sprÄklig inlÀrningssituation. Den Àr en fallstudie med kvantitativ ansats och en empirisk - atomistisk analys dÀr nÄgra specifika grammatiska och lexikala detaljer samt fritt skriven text studeras.Metod: EnkÀter och textanalys i tre grupper om tjugo elever vardera i Ärskurs 9.Resultat: Analysen visar ett mycket stort engelskt inflytande pÄ ESG-elevernas skriftliga sprÄkanvÀndning i ett litet antal avgrÀnsade formmoment i svenskan. Engelskan tycks hÀr orsaka vissa typer av formfel som inte visar sig i kontrollgrupperna, oavsett vilket modersmÄl eleverna har. Det finns inget som tyder pÄ att ESG-eleverna skulle uppvisa generellt sÀmre resultat i svenska Àn jÀmnÄriga i svensk kommunal skola ? snarare tvÀrtom - men det Àr tydligt att de som har ett annat modersmÄl Àn engelska eller svenska har svÄrare att nÄ riktigt bra resultat och för mÄnga av de elever som kommer sent in i skolan uppstÄr problem att nÄ mÄlen..
Utveckling av lÀrares digitala kompetens
Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan stÀllts inför sedanboktryckarkonsten. LÀrarens roll och hur man ser pÄ lÀrare kommer att förÀndras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lÀrare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som pÄverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet anvÀnds enutvecklingsmodell för lÀrares digitala kompetens.