Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningen kan vara ett användbart redskap för pedagoger.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

Denna studie är genomförd som ett fördjupningsarbete på polisutbildningen vid Umeå Universitet. Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa skillnaderna i hur polisemblemet uppfattas mellan polisstudenterna och övriga studenter vid Umeå Universitet. Detta kommer att ske genom att jämföra enkätsvaren mellan de båda studentgrupperna. För att finna svar och kunna förklara skillnaderna har psykologisklitteratur studerats och lämpliga teorier valts ut. Resultatet visar att det finns vissa skillnader mellan hur de båda studentgrupperna upplever polisemblemet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med åtgärdsprogram. Våra frågeställningar var: Vad anser lärare och specialpedagoger om sina förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram? Anser lärare och specialpedagoger att någonting behöver förändras, i så fall hur? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollärare och fyra specialpedagoger på fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lärarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring åtgärdsprogram har ökat.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet är att undersöka om resultaten från tidigare studier på främst skol- och elevnivå också får genomslagskraft på kommunnivån, under inverkan från såväl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En långsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjälp paneldata över Sveriges kommuner under åren 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstämma med de från tidigare studier på lägre aggregerade nivåer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de två modeller som skattas så talar mest för den som tar hänsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater.