År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare som ingick i Skol-Kometutbildningen i början av 2000-talet kom att använda sig av teckenekonomier, hur de upplevde att det var att arbeta med denna metod samt i vilken grad de vid, och efter, studiens genomförande använde sig av teckenekonomier. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som tidigare gick i Skol-Kometutbildningen och på så sätt kom att använda sig av teckenekonomier (ett slags belöningssystem). Syftet är att undersöka hur respondenterna kom att använda sig av, samt upplevde att det var att jobba med, teckenekonomier och i vilken grad de fortfarande använder sig av teckenekonomier. Det teoretiska perspektivet baseras på behaviorism, vilket är grunden för användandet av teckenekonomier.Resultatet från denna studie tyder på att teckenekonomi kan vara en fungerande metod för läraren att använda sig av vid hanterandet av uppförandeproblem. Studien visar också att i många fall så är användandet av teckenekonomier en positiv upplevelse för elever, föräldrar och lärare.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger har till teknik samt hur deras förhållningssätt påverkar teknik som innehåll i förskolan. Studien är även fokuserad på vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska få uppleva teknik i förskolan.Metoden är kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger från 8 olika förskolor.Resultatet visar på en nyfikenhet till ämnet men samtidigt en stor osäkerhet om vad teknik egentligen innebär eftersom teknik inte synliggörs tillräckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist på kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men även vilket material som erbjuds och hur det används är ett hinder.I diskussionen uppmärksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvärld..

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man kan öka elevers intresse för ämnet teknik då man arbetar temainriktat med VA-system i deras närmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i år nio vid Svansteins Centralskola i Övertorneå Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, där de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mätmetoder vi använde oss av var enkäter, intervjuer samt observationer. Vår undersökning visar att ett temainriktat arbetssätt inom teknik bidrar till att öka elevers intresse för ämnet teknik..

I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram beslutsprocesser.

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman..

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium..

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik. I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik.

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö.Frågor som förtydligar syftet är:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö?Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i.