Tankar om ett paradis har funnit i tusentals Ă„r, men det har Ă„terkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar mĂ€nniskan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jĂ€mförelse mellan dĂ„tidens och nutidens paradisskildringar. FrĂ„gan Ă€r om vi ser nĂ„gon skillnad mellan dĂ„tiden och nutidens? De större vĂ€sterlĂ€ndska filosofipĂ„verkande epoker, sĂ„som antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgĂ„rd Ă€r kanske det mest kĂ€nda paradis, men som Ă€r en kombination av flera olika paradis.

Detta arbete har undersökt om grÀsmatteskötsel kan förenklas genom modern teknik i form av robotgrÀsklippare. Idén till uppsatsen bottnar i hur trÀdgÄrdsÀgare skall kunna förenkla arbetet i trÀdgÄrden. IstÀllet för att lÀgga ner massor av tid och arbete pÄ grÀsklippning ska man kunna ha sin trÀdgÄrd mera som rekreation. Uppsatsen trycker Àven pÄ hur grÀskvaliteten skall bli den bÀsta med minsta möjliga anstrÀngning. Utöver detta nÀmns Àven grÀsmattans historia, grÀsarter och hur den framtida utvecklingen av robotgrÀsklippare skulle kunna se ut. Idag anvÀnds olika grÀsklipparprodukter beroende pÄ hur stor yta som behöver klippas.

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

Nyttjandet av motorfordon i allmÀnhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. MÄnga mÀnniskor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoterÄkning. Fordonet anvÀnds emellertid inte enbart för rekreation utan Àr ocksÄ ett arbetsredskap. Det Àr dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmÀrksamhet.

Svartedalens nature reserve a social richness worth develop. The nature reserve of Svartedalen is an area of high biological and social values. The reserve is located close to several densely populated areas. The reserve has been classified as a national area of interest for nature conservation and outdoor life, and as a Natura 2000 area according to both the bird- and habitat directions. The reserve is the largest landarea in VÀstra Götaland, 3 410 hectares, where a resolution has been made about all these forms of protection. The foundation SkogssÀllskapet owns 1 956 hectares of the reserve, at 1 384 hectares of the property they pursue FSC-certified silver culture, according to current management plan.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling pÄ tak samt utreda klimatförhÄllanden och odlingsförutsÀttningar pÄ Augustenborgs Botaniska TaktrÀdgÄrd i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag pÄ förbÀttringar och ÄtgÀrder för grönsaksodlingen pÄ taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar sÄledes en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier pÄ plats i Augustenborgs taktrÀdgÄrd. Takodling av grönsaker anknyter till sÄvÀl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i vÀrlden. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i vÄra storstÀder. Tak Àr outnyttjade platser med god potential för odling.

NĂ€r urbaniseringen ökar i vĂ€rlden och mĂ€nniskor i allt högre grad flyttar till stĂ€der, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. GrönomrĂ„den har positiva effekterinte bara pĂ„ mĂ€nniskor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har Ă€ven positivaeffekter pĂ„ djur- och vĂ€xtliv och bidrar till att motverka den uppvĂ€rmning som sker i stĂ€der. DetrĂ„der en vetenskaplig konsensus om att grönomrĂ„dens fördelar övervĂ€ger nackdelarna,framförallt synsĂ€ttet att grönomrĂ„den ses som mark dĂ€r potentiell urban nĂ€rvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönomrĂ„den.Stockholm Ă€r Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar pĂ„ att dettaförhĂ„llande kommer att hĂ„lla i sig och Stockholm kommer att fortsĂ€tta att vĂ€xa för varje Ă„r.Detta gör att staden behöver bygga bostĂ€der och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att pĂ„verka de urbana grönomrĂ„dena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgĂ€ngligheten till tvĂ„ grönomrĂ„den i Stockholms lĂ€n, Stora Ursvikoch ÅrstafĂ€ltet.

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..

Barley is one of the most important cereals cultivated in the Nordic countries. Climate change brings warmer and moisture climate which favors fungal diseases. In the cropland barley can be seriously infested with hard fungus attack. Since it is important that the yield bears a high quality it is of great importance to find varieties more resistant to attacks.Pathogenesis-related (PR) proteins are stress proteins induced in the plant in response to infection and abiotic stress (van Loon, 1997). PRs are shown to have antimicrobial activity differing between bacteria, fungi and oomycetes (Tandrup Poulsen, 2001).

The forests in the unique archipelago of the Baltic Sea is housing many and high values. For the resident population, which has a central role in sustaining a living archipelago, the forest can contribute to the outcome. The forest also contributes to turn the archipelago into one of Sweden?s most attractive recreational areas. Furthermore, these forests exhibit very high environmental values, and they are an element in the traditional cultural landscape.

This plan of multiple-use is made on the private owned forestproperty Äspinge 2:2 in the middle of SkĂ„ne. The term ?multiple-use? came to Sweden in the beginning of the twentieth century and has slowly grown until about 30 years ago when the laws of nature conservation and sustainability was written into the forest law. The so called ecoturism got more and more popular and people began to seek space and silence in difference to the life in the highly populated areas. This also encouraged foreign tourists to come to Sweden. Mostly danish, german, and dutch people.

Detta examensarbete omfattar 30 hp, i Àmnet landskapsarkitektur vid Institutionen för stad och land, SLU.Examensarbetet fokuserar pÄ hur upplevelsekvalitéer i landskapet kan tas tillvara samt pÄ rörelser utmedstrÄk. Jag har valt att arbeta med Södra hÀllarna, ett naturomrÄde i Visbys södra utkant som efter lÄng tidi militÀrens Àgo nu kommer fÄ en helt ny roll i staden. Kommunen som idag förvaltar omrÄdet, har storaplaner pÄ bebyggelseutveckling i och i anslutning till omrÄdet men pekar ocksÄ pÄ vikten av att utvecklakustremsan som framtida rekreationsomrÄde. Kommunen lyfter specifikt fram behovet av en ny gÄng- ochcykelförbindelse genom omrÄdet. Detta examensarbetes syfte Àr att utifrÄn en teoretisk grund komma medett förslag som svarar mot dessa behov och som med rumsliga och fysiska lösningar visar hur ett strÄk kanutformas.Arbetet Àr uppdelat i en teoristudie och ett gestaltningsförslag.

Inbjudande och trygga parker skapar betydelsefulla miljöer för mÀnniskor i staden. Skötsel och planering Àr tvÄ genomgÄende viktiga delar för att skapa en fungerande park. Detta examensarbete handlar om parker i Sverige och vad det finns för ÄtgÀrder att anvÀnda för att skapa en park som upplevs mer inbjudande och trygg att besöka. Seminarieparken i Göteborg har uppmÀrksammats eftersom att det finns ett behov att skapa en mer inbjudande och trygg park att vara i dÀr grönstrukturen i det urbana rummet har stor betydelse för rekreation och motion för parkens anvÀndare. Metoden till detta arbete Àr inledningsvis en litteraturstudie som tar upp Àmnet trygghet och hur det gÄr att skapa mer inbjudande parker. I litteraturstudien finns det olika delarna: - Planering - Belysning - VÀxtmaterial - Skötsel och förvaltning - Miljöpsykologi - Parkers anvÀndningsomrÄden - Storleksklassificering av parkyta - Marknadsföring av grönomrÄden - Kultur och historia - TillgÀnglighet Sedan följer en fallstudie dÀr Seminarieparken i Göteborg anvÀnds som exempel.