I alla tider har mÀnniskor berusat sig pÄ droger av olika anledningar. I religiösa ritualer, för att komma undan vardagens stress och en stund slippa undan livets mÄnga bördor, eller bara som ren rekreation. Vikingarna drack mjöd och Ät flugsvamp. I fjÀrran östern bedövade man sig genom att röka opium och i Sydamerika tuggade man koka blad.I dag ser droganvÀndningen i vÀrlden annorlunda ut och drogerna Àr en vÀrlds-omspÀnnande miljard industri. Drogerna har blivit potentare och dÀrmed farligare Àn historiskt sett.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstrÄk Àr platser som har betydelse bÄde för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det Àr platser dÀr mÀnniskor kan fÄ olika intressen tillfredsstÀllda och miljöer dÀr mÄnga olika former av relationer kan Àga rum. Det Àr hÀr mÀnniskor kan trÀffa likasinnade för en specifik aktivitet, trÀffa nya mÀnniskor för alltifrÄn tillfÀlliga till djupare relationer samt kÀnna gemenskap med andra i omrÄdet. Dessa miljöer Àr alltsÄ viktiga mötesplatser pÄ mÄnga olika sÀtt för mÄnga olika mÀnniskor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen mÄste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till stÀderna stÀller idag större krav pÄ de offentliga miljöernas mötesplatser.

Grönstrukturens utrymme i svenska stÀders planering har inte alltid varit sjÀlvklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utstrÀckning. I takt med en ökad urbanisering stÀlls vÀxande krav pÄ stadsplaneringen och stÀders mÄl för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka pÄ planeringshistoria ger en inblick i de trender och förÀndringar som stÀder genomgÄtt och hur de har pÄverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende pÄ grönstrukturen, förÀndrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och VÀsterÄs. MÄlet var Àven att studera hur grönstruktur har definierats, vilka stÀllningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och VÀsterÄs skiljer sig Ät eller Àr likvÀrdig.

Seths hage Ă€r ett cirka 15 ha stort markomrĂ„de som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tĂ€tort. OmrĂ„det bestĂ„r av gammal jordburksmark samt vissa partier av Ă€dellöv och hagmark.I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tĂ€tort Ă€r Seths hage utpekat som vĂ€rdefullt naturomrĂ„de och idag finns ingen skötsel av markomrĂ„det.Syftet med mitt examensarbete Ă€r att beskriva markomrĂ„det och göra ett förslag för markomrĂ„dets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markomrĂ„det och tillgĂ€ngliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i nĂ€rheten av Gislaveds gymnasium och LundĂ„kerskolan. Även en avvĂ€gning mellan utveckling av biologisk mĂ„ngfald och rekreation mĂ„ste göras. För att fĂ„ en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med bĂ„da skolorna.

Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning. StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas frammarch och utbredning.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till kunskap om hur dagens urbanamÀnniska anvÀnder sig av skogens Àtliga resurser, sÄsom svamp och bÀr. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). AnvÀndningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill sÀga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat pÄ hur vanor förÀndras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgrÀnsa studien Àr detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga myndigheter.

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Kvarteret Limkokaren/Oden, HÀssleholm, SkÄne, skall bebyggas och förtÀtas. HÀssleholms Vatten AB, har stÀllt kravet att den avrinningsvolym som fÄr komma frÄn omrÄdet efter byggnation inte fÄr överstiga 1 l/s ha. Hela omrÄdet Àr pÄ ca 2 hektar. Genom att bebygga ett omrÄde förÀndras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hÄrgjorda ytor minskar ocksÄ möjligheten för nederbörden att infiltrera och ÄtergÄ till grundvattnet.

Som student har jag blivit inbjuden att skapa en idétrÀdgÄrd pÄ Malmö garden show den 1-3/6 2012. Med mitt intresse i natur och hÀlsa blev det sjÀlvklara valet en trÀdgÄrd med fokus pÄ just detta. En kontemplativ plats som ska inspirera mÀnniskor till att med smÄ medel skapa förutsÀttningar för en sundare livsstil och högre livskvalitet. Kombinationen meditation och trÀdgÄrd driver tankarna genast till Japan och deras urÄldriga trÀdgÄrdskultur som Àr huvudinspirationen till den gröna delen i gestaltningen. Den andra inspirationen kommer ur den arabiska orienten med svala platser under skuggande tyger och bland mjuka kuddar.

I diskussionen om framtidens hÄllbara stÀder Àr ofta begreppet blandstaden i fokus. Blandstaden karaktÀriseras av en funktionsblandning, dÀr en nÀrhet till arbete, rekreation, handel och mötesplatser Àr bÀrande. HÀr kan mÀnniskor inte bara arbeta eller bo, utan Àven uppleva ett rörligt folkliv och hÀndelser i stadsrummet. I blandstaden efterstrÀvas att skapa stadsdelar med en stor bredd och mÄngfald men för att en stad ska vara blandad kanske det inte rÀcker med en blandning av funktioner, utan Àven en blandning av olika typer av mÀnniskor. I denna uppsats har jag fokuserat pÄ de delar av den blandade staden som pÄverkar den sociala mÄngfalden, med utgÄngspunkt i boendet och de offentliga rummen. I planeringen och utformningen av boendemiljöer och offentliga platser pÄverkar landskapsarkitekten hur mÀnniskor anvÀnder sig av och trivs i sin omgivning, men denne kanske ocksÄ pÄverkar vilka som kommer att anvÀnda sig av platsen. Med detta som bakgrund har jag försökt studera hur man som landskapsarkitekt och planerare kan arbeta med att bidra till den sociala mÄngfald som Àr en del av den blandade staden. Det blandade boendet kan rÀknas som en del av den blandade staden.

AimThe aim of this study has been survey the possibilities for short-term stays in the Stockholm Archipelago for people without their own means of transport, own equipment and/or experience of outdoor life.To fulfil this aim, the following questions were formulated:? What communications are available to chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What overnight accommodation is available in the chalet parks in the Stockholm Archipelago?? What activities can be pursued in the Stockholm Archipelago?? What is the financial cost of travelling to and staying in the Stockholm Archipelago for a week?MethodWe chose to use six interviews and three observations in order to gain as much insight as possible. Interviews were conducted with Claes Petterson at Waxholmsbolaget, a company that provides transport services in the Archipelago, and with managers for five chalet parks: Rolf Andersson for Finnhamn, Per Englund for Grinda, Arne Johansson for RÄnö, PÀr HjÀrtström and Peter Hösöyen for GÄlö and Anders Bedinger for GÄlö and NÄttarö. The interviews were recorded in writing and on tape. Observations were carried out at three chalet parks, i.e.

Det finns idag mycket forskning om betydelse pÄ vÄr hÀlsa av att ha en stimulerande utsikt pÄ ett sjukhus. NÀr jag jobbade som sjuksköterska pÄ Rigshospitalet uppmÀrksammade jag att utsikten var bristfÀllig bÄde för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten frÄn tre olika thoraxkirurgiska avdelningar pÄ Rigshospitalet i Köpenhamn. MÄlet Àr Àven att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar som inskrÀnker pÄ utsikt pÄ avdelningarna. För att hitta svar pÄ studien anvÀnde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara pÄ syftet.